Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatter har tystnat

Annons

Resultatet blev värre än vad jag hade förutspått och förödande för både den lokala demokratin och den politiska temperaturen.

Förvaltningsmässigt vann Norberg stort på den förändrade politiska organisationen. Kommunen fungerar mer som en koncern och kommunstyrelsen utgör en koncernledning där mellancheferna utgörs av ordförandena i sociala utskottet och utbildningsutskottet. Budgetramar hålls och debatten handlar egentligen bara om pengar.

Förändringen har ett högt pris. Glöden och det heta debattklimat som präglat det politiska livet i Norberg under flera år tynar bort i samarbetets och ansvarets goda anda.

Så här efteråt kan jag bli förbannad på mig själv. Jag borde ha stridit för min motion om ett oppositionsråd i stället för att acceptera kompromissförslaget att oppositionen skulle ha ordförandeposterna i de två tyngsta utskottet

Norberg har från att ha varit ett utropstecken i norra länsdelen i dag en politisk öken, en tråkig och fattig kommun där det inte förs någon större debatt alls i samhällsviktiga frågor. Sker det så handlar det om lekparker eller andra rätt triviala frågor.

Gränsdragningen mellan den lokala regeringen och oppositionen är så osynlig eftersom alla sitter i samma båt så det är svårt att skilja på ansvaret. De som ogillade det politiska käbblet har anledning att vara glada åt dagens lugn.

Men inte var det väl denna tystnad vi ville ha? Var är framtiden och proaktiviteten? Stora och viktiga frågor som handlar om vilket Norberg vi vill lämna över till våra barn existerar knappt längre.

Nej, nu har jag bestämt mig att sätta ner foten. I mitt Norberg vill jag att politiken ska vara en kraft som sätter den politiska demokratin i förgrunden igen.

Därför avgår jag som ordförande sociala utskottet. Jag sitter däremot kvar som ledamot.

Jag borde insett tidigare att vi efter valförlusten 2010 skulle valt att fortsatt vara i opposition så som demokratins grunder kräver.

Mina väljare hade nog inte förväntat sig att jag skulle sätta mig i samma båt som mina meningsmotståndare utan att jag ska vara den välbehövliga blåslampa i baken på Socialdemokraterna, utan en sådan får vi ett Norberg där socialdemokraterna sover och snoozar när andra vaknar.

Jag har jag lärt mig att tycka om kommunalrådet, Åsa Eriksson. Hon är en ytterst trevlig och kompetent människa som slipat av sin dogmatiska kantighet.

Jag har ännu inte sett något större prov på visionärt ledarskap. Att leda in Norberg i framtiden kräver strategiskt ledarskap där man inte kommer långt med att bara klappa händer åt alla med uppmuntrande tillrop och tro.

Det finns många frågor som hotar vår bygd. Jag vill lyfta fram en fråga som hanterats alldeles för styvmoderligt av de lokala partierna och det är rovdjurspolitiken.

Frågan berör mer eller mindre alla i Norbergs glesbygd och jag kan omöjligen acceptera att vi avstår från att agera för att det råkar vara en statlig angelägenhet.

Den rovdjurspolitik som nu drivs från Stockholm och Bryssel går stick i stäv men Norbergs attraktivitetsmål. Den driver bort invånare som valt att bosätta sig i Norberg just för att det ett smycke i Bergslagen och att vi och våra djur ska kunna vistas fritt i skog och mark.

1432 startade Engelbrekt ett uppror för att avsätta fogden i Västerås. Den nu förda rovdjurspolitiken är också ett hot mot vår existens så låt oss tillsammans göra Norberg känt på kartan igen för orten som tog kontroll över sin egen bygd.

Christer Filipsson, FP, Norberg

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons
Annons