Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Saknad naturglädje

Annons

Det är dags för länge sedan att tala sanning om vargens återkomst i Mellansverige. Jag har varit mjölkbonde i över 40 år så jag vet hur vår avel av djur fungerar, både av människans inverkan och frigång.

Nu tänker ni lura oss en gång till med att vi ska tro på att de första var vandringsvargar som stannade i Värmland. Varför vandrar inga andra vargar ner till Mellansverige på dessa 20–25 år? Varför vandrade inga vargar innan Svenska Naturskyddsföreningen 1971 förberedde sitt ”Projekt Varg” för att återfå en livskraftig vargstam?

Då återstår endast inplantering och som lämpligt område utpekades Värmland. Detta är ett bra bevis för hur de första kom hit när inga nya vargar vandrar hit ner.

Nu tänker länsstyrelsen inplantera varg, trots att 86 procent var emot medan 14 procent var för. Detta är demokrati i Sverige. Rovdjurspolitiken måste revideras radikalt, vi kan inte låta en liten del av allmänheten bestämma hur våra rovdjur förökar sig med hjälp av människan.

En bättre samsyn måste fram med jord- och skogsägare, även jägare. Vi måste få fram ärligt vilka kostnader rovdjuren i faunan orsakar Sverige.

Jag har skrivit till Naturvårdsverket, viltförvaltningsenheten, och ställt sju frågor rörande kostnader för förvaltning av rovdjuren. Svaret jag fick var att det är nästan omöjligt att besvara. Då förstår man att kostnader för rovdjuren är så höga att man vill att vi inte ska veta hur många miljoner eller miljarder det är.

Jag har varit en liten markägare i Bergslagen i över 50 år så jag har stor erfarenhet av hur vi har blivit åsidosatta. LRF har helt glömt bort att vi finns, våra problem har inte bevakats på några vis, vi har fått ta alla problem med rovdjur i Bergslagen. Vi har även fått problem med stängsel av våra tamdjur som vi aldrig haft tidigare. Inte har LRF gjort några större protester.

Man blir även besviken på

Jägarförbundets inställning till rovdjuren. De ser inte hur stort problem det är för djurägarna. Det är vi som brukar jorden här ute som håller landsbygden öppen. Det fordras djur att hålla landskapet öppet från igenväxning. Tänk er hur det skulle vara om stora delar av landskapet växer igen.

Jag har jagat hela mitt liv så jag har upplevt hur hela glädjen med jakt och viltvård har förstörts. Det finns ingen som jagar med lössläppt hund längre där rovdjuren finns. Jag förstår inte varför vi inte samfällt protesterar mer.

Det är hög tid för en kursändring i svensk rovdjurspolitik. Kanske är det redan försent.

Jag hoppat att vi markägare,

jägare och andra intresserade av ett öppet landskap kan ena oss och protestera mot den förda rovdjurspolitiken. Det måste ske snarast, jag hoppas någon tar tag i detta.

Jag vet att jag är utnämnd till rovdjurshatare och det kan jag leva med.

Bovallen, Kolsva

Tord Eriksson

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons
Annons