Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Jag är inte rädd för att skriva vad jag tycker"

I sitt arbete som politisk journalist brinner Lotta Gröning för demokratin och yttrandefriheten. Och hon är inte rädd för att sticka ut hakan.
– Jag har alltid varit lite besvärlig och gjort det jag vill och inte det som andra säger åt mig.

Annons

Djuren är en del av familjen för Lotta Gröning, som nu fyller sextio. Här är hon på sin gård, tillsammans med Viggo, en Old english sheepdog.

Det är mitten av februari och det sega gråvädret känns påträngande dystert och segt. Men hemma hos Lotta Gröning i Olsbenning utanför Norberg är det som vanligt full huggning.

Förutom hon själv och fjortonåriga dottern Lovisa bor här tre katter, fyra hundar och elva islandshästar som alla behöver tillsyn och skötsel.

– Jag springer som en idiot hela dagarna och tänker att jag skulle behöva en hund- och häst-au pair som kan vara här på gården när jag åker bort. Det är det stora pysslet för mig.

Lotta Gröning, med en av sina islandshästar.

Flera av hästarna är födda på gården och Lotta beskriver dem och de andra djuren som en del av familjen. Att göra sig av med någon av dem är otänkbart.

Kroppsarbetet hjälper också till att rensa tankarna från allt annat jobb, förklarar hon. Och det är en hel del "det där andra" - Lotta Gröning är krönikör, föredragshållare, moderator och debattör.

Läs mer: En eldsjäl nominerad till Årets västmanlänning

Dessutom har hon tillsammans med professor Elin Wihlborg på Linköpings universitet nyligen dragit igång ett projekt om vad digitaliseringen kommer att innebära för vårt samhälle.

– Vi kommer att lyfta fram olika delar. Det kan vara effekterna vi får när den förarlösa bilen kommer. Som historiker är jag nyfiken på att se vad som händer i framtiden.

Drivkraften är att värna om demokratin och yttrandefriheten. I grunden har Lotta Gröning alltid haft ett brinnande patos för den lilla människan, det lilla företaget eller landsbygden.

Lotta Gröning började sin yrkesbana som reporter på olika lokaltidningar, pluggade sedan i Uppsala och har en filosofie doktorsexamen i historia. Från slutet av 1980-talet jobbade hon några år för den socialdemokratiska partistyrelsen, bland annat som sakkunnig hos Mona Sahlin.

Jag gillar inte när jag utnämns till socialdemokratisk debattör.

1992 kom hon tillbaka till tidningsvärlden, först som politisk chefredaktör för Norrländska Socialdemokraten, NSD, i 13 år, därefter på Aftonbladets allmänna redaktion och sedan 2009 skriver hon krönikor för Expressen. Men, påpekar hon, sedan 2005 är hon helt fristående och partilös.

– Jag gillar inte när jag utnämns till socialdemokratisk debattör. Det är fel. För mig är det viktiga att se helheten. Då kan man inte ha några bindningar åt något håll.

Läs mer: Kampen för Elsas lönade sig

Som person beskriver hon sig som en som gör det hon vill och inte det som andra säger åt henne. Så var det redan under tiden på NSD som trots moderpartiets åsikt arbetade för nej till medlemskap i EU.

– Jag är inte rädd att skriva vad jag tycker. Men jag är också noga med att vara väl underbyggd och där har min akademiska utbildning varit en otrolig tillgång.

Hon säger att hon i grunden alltid har haft ett brinnande patos för den lilla människan, det lilla företaget eller landsbygden. Och drivkraften är att värna om demokratin och yttrandefriheten.

Läs mer: Boende i Olsbenning kräver samråd med politiker

Det är bland annat av den anledningen som hon också använder sin privata Facebooksida som ett öppet diskussionsforum.

– Jag har den som ett redskap för att analysera politik och lyssna av stämningar. När tidningarna stängde sina kommentatorsfält blev det ännu viktigare att ha den där friheten på sidan. Jag försöker fostra mina anhängare i att man får lov att tycka illa om vad någon annan tycker, men man ska inte hata och hota. Det är hela min grej.– Går det överstyr får jag stänga sidan, men så länge det går tänker jag fortsätta jobba för att behålla yttrandefriheten.

Mer om Lotta

Fyller: 60 år den 21 februari 2017.

Bor: I Olsbenning i Norbergs kommun.

Familj: Dottern Lovisa, 14 år. Elva islandshästar, fyra hundar och tre katter.

Gör: Journalist och egen företagare.

Aktuell: Driver projektet Semla - Smart, Elektronisk, Lärande, Medborgarskap och Ansvar - om digitaliseringens effekter på samhället tillsammans med professor Elin Wihlborg vid Linköpings universitet.

Om att fylla 60: ”Inför varje tiotal har jag enorm ångest. Det har jag haft sedan jag fyllde 30. Nu har jag väldigt svårt att förlika mig med att fylla 60 år. Men så tänkte jag på Amelia Adamo som menar att man inte ska skämmas för sin ålder utan vara nöjd, glad och stolt. Det är viktigt.”

Så firar jag födelsedagen: ”Mina vänner har sagt att om jag bjuder in till kalas så kommer de hit och hjälper mig.”

Ligger på nattduksbordet: ”Lars Åbergs bok om Malmö, ”Framtidsstaden”. Den är först på tur nu.”

Styrka: ”Min förmåga att engagera människor. Och så är jag en otrolig optimist, det kan bli både rätt och fel.”

Svaghet: ”Jag är lite konflikträdd, inte i mitt jobb, men annars. Det kanske man inte tror. Jag kan vara ganska långsur. Och så är jag väldigt känslomässig, men det kan ju vara en fördel också.”

Annons
Annons
Annons