Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jan-Olof var engagerad i både politik och sin familj

Annons

Jan-Olof Ragnarsson avled den 26 juni, efter en kortare tids sjukdom, i en ålder av 58 år. Han efterlämnar hustrun Ulla och de två barnen Anna och Katrin med familjer.

JO växte upp och har, med undantag av några år i Fagersta, bott och verkat i Norberg. Efter skolgång i Norberg och på Brinellskolan i Fagersta började han arbeta som banarbetare på SJ och senare Banverket (idag Trafikverket) där han avancerade till projektledare med ansvar för underhåll, nybyggnation med mera, av landets järnvägsnät.

JO var under många år engagerad i kommunalpolitiken för Vänsterpartiet i Norberg och hade en lång rad förtroendeuppdrag. Han kom, med sitt lugna kloka och empatiska sätt, att vinna respekt långt utanför partiets gränser. JO var ingen vän av stora ord och högtravande deklamationer – han var en jordnära och verklighetsförankrad person som arbetade hängivet för de mångas rätt till förbättrade levnadsvillkor.

Under 1980-talet var han under en tid Vänsterpartiets representant i Sveriges riksdag och hans inställning till uppdraget var typiskt honom: När han fick frågan om han ville kandidera till uppdraget spekulerade han i vad det skulle innebära – skulle en vanlig SJ-arbetare kunna ta sig an ett sådant uppdrag och skulle han klara av att sätta sig in i alla frågor det innebar?

Han kom fram till att om inte en vanlig människa med ett vanligt arbete skulle kunna representera vanliga medborgare i vårt land, så var det inte fel på honom utan på systemet. Denna slutsats var typisk för JO, inga åthävor, inga stora ord, inga krusiduller utan en vanlig, jordnära slutsats.

Nu kom han inte att trivas särskilt bra i Stockholm och avstod frivilligt att kandidera ytterligare – han ville hellre vara hemma och försöka förbättra förutsättningarna för Norberg och dess invånare.

Förutom i politiken fanns hans stora engagemang i de två döttrarna och Ulla, hans hustru sedan 42 år. Han var omåttligt stolt över Annas och Katrins yrkeskarriärer och familjer. Han såg med glädje barnbarnen växa upp och hade stort engagemang i deras uppväxt.

Det är med en overklighetskänsla och en stor saknad jag minns en vän och kamrat som betytt mycket för mig och vänstern i Norberg. Jag känner starkt med Ulla och barnen i deras stora sorg över hans allt för tidiga bortgång.

vän och partikamrat

Stig Bergman

Annons
Annons