Annons

Annons

Annons

Annons

ledare liberal

Ledare: Gymnasiets självstudier drabbar universitetsstudenter

Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är oberoende liberal.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson behöver tänka om kring gymnasieskolans arbetssätt.

Annons

Många studenter har svårt att klara av sina högre studier. Det visar en 
rapport som Skolverket presenterade häromdagen. Rapportens syfte är att 
ge en bild av i vilken utsträckning gymnasieskolans högskoleförberedande 
program förbereder elever för studier på högskolor och universitet och 
bygger på intervjuer med studenter och personal på tre lärosäten.

Bland annat konstateras att de som påbörjar högskolestudier i dag ofta 
saknar grundläggande förkunskaper i till exempel matematik, att de 
brister i förmågan att utöva källkritik och inte klarar att skriva 
avgränsade rapporter. Universiteten får ofta ”börja om” med studenterna. 

Annons

Annons


Det är helt orimligt eftersom högre studier är tänkt att vara just 
studier på en avancerad nivå och inte den grundutbildning som skall 
klaras av i grundskola och gymnasium.

Den lösning som föreslås av Skolverket är att de högskoleförberedande 
programmen i gymnasieskolan måste jobba mer med ”elevernas förmåga att 
ta ansvar, planera sina studier och arbeta självständigt”. Det skriver 
Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson i en debattartikel
Dagens Samhälle (13/3).


Men är det något gymnasieskolan sysslat med på senare år är det just att 
släppa eleverna vind för våg att ”forska” och bedriva självstudier. Den 
effekt det fått är att tvärtom unga har fått svårare att gå vidare till 
högre studier. Har man inte en stabil kunskapsgrund i ryggen och är van 
vid att läsa och analysera längre texter är det omöjligt att bedriva 
vare sig källkritik eller skriva rapporter.

Vad gymnasieeleverna behöver 
är därför inte alls det Skolverket föreslår, utan mer lärarledd 
undervisning, tydligare kunskapskrav och en omfattande satsning på 
matematik och fördjupning i längre och mer komplicerade textmassor.


I sin text i Dagens Samhälle skriver Fredriksson också om hur politiska 
beslut lett till att rekryteringen breddats och att konsekvensen av det 
måste bli att ”högskolor och universitet granskar sina arbetsformer för 
att de studenter de tar emot ska ha förutsättningar att lyckas”.

Det låter skrämmande likt det regeringen Löfven föreslog 2017. I en 
intervju i Sveriges radio (18/7 -17) menade Helene Hellmark Knutsson 
(S), dåvarande minister för högre utbildning och forskning, att 
högskolan ”måste anpassa undervisningen så att fler klarar att fullfölja 
sin utbildning”.

Annons

Annons

Universiteten skulle alltså enligt Hellmark Knutsson 
och Fredriksson inte bara jobba med breddad rekrytering utan också 
tvingas baxa igenom människor utan tillräckliga förkunskaper till examen.

Vilket de så klart inte alls borde. Istället är det dags att ta ett steg 
tillbaka och ifrågasätta varför våra universitet används som 
arbetsmarknadspolitiska verktyg och vad en massa människor som 
uppenbarligen inte är lämpade för högre studier har att göra på 
högskolan.

Naturligtvis kan och bör lärosäten då och då se över sina 
arbetssätt, men inte för att underlätta för studenter utan tillräckliga 
förkunskaper. Det vore att urholka själva meningen med högre studier och 
underminera Sverige som kunskapsnation. Skolverket borde veta bättre än 
att bidra till detta.

Malin Lernfelt

Anmäl text- och faktafel

Annons

Annons

Till toppen av sidan