Valet till Europaparlamentet närmar sig. Och stödet för det svenska medlemskapet i EU är rekordhögt.
En undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs stöd visar att 59 procent är för, och bara 16 procent emot.
I Eurobarometern för 2018, en undersökning som genomförs av Europaparlamentet, ansåg 77 procent av svenskarna att medlemskapet var bra för Sverige.
Brexit-kaoset, som präglat såväl brittisk som europeisk politik sedan i juni 2016, är en viktig förklaring. De krafter som samlades i “Leave”-kampanjen i själva verket var en mängd motstridiga viljor.
Löftet om att “ta tillbaka kontrollen” – för övrigt ett budskap LO med en fult populistisk retorik kopierat till årets valkampanj – har ironiskt nog blivit motsatsen.
Annons
Britterna kan inte enas om på vilka villkor man vill lämna, eller vilken relation man därefter ska ha till unionen. Resultatet är ett lamslaget parlament och en premiärminister som lovar att avgå först om hon får som hon vill.
Annons
Detta har inte bara påverkat väljarna utan även de svenska partierna. I början av februari meddelade SD att partiet inte längre kommer att driva svenskt EU-utträde.
Några veckor senare följde V efter, när partiets EU-valkonferens röstade igenom partiledaren Jonas Sjöstedts förslag om pausat utträdeskrav.
Visst kommer det att spela roll att en fråga som EU-parlamentet inte ens behandlar – den om svenskt EU-medlemskap – inte kommer att användas i valrörelsen. Nu blir partierna i stället tvungna att redovisa vad de vill ha medlemskapet till.
Det är inte en dag för tidigt. Särskilt eftersom unionen nu befinner sig i ett formativt skede, och inte bara på grund av Brexit.
Lissabon-fördragets arbetssätt har satt sig. En ny långtidsbudget ska antas. Den inre marknaden måste utvecklas och fullbordas, och fler externa handelsavtal slutas.
Frankrikes president Emmanuel Macron har lagt fram långtgående tankar om hur samarbetet ska utvecklas. EU:s system för utsläppshandel, EU ETS, behöver skärpas.
På alla dessa områden behövs Sveriges röst. Tyvärr verkar regeringen lika distanserad som vanligt när S styr.
Stefan Löfven (S) spelar dubbelt i frågan om den sociala pelaren och lovar att vara “snålast i EU” när det kommer till Sveriges medlemsavgift, istället för att peka på prioriteringar i budgeten. Fyra ministrar i hans regering har dessutom missat hälften av sina ministerrådsmöten.
Annons
Annons
Detta förhållningssätt bör belysas i valrörelsen. Dessutom finns enskilda och mer kortsiktiga sakfrågor som engagerar många väljare, och som bör lyftas upp i debatter och utfrågningar.
Tänker regeringen exempelvis rösta igenom det kritiserade copyrightdirektivet i ministerrådet? Varför överimplementeras EU-direktiv så ofta i svensk lagstiftning, som i fallet med vapendirektivet?
Det visar sig att det finns många viktiga frågor som inte besvaras av huruvida man vill gå ur eller stanna kvar i EU.
Joakim Broman