Den 24 maj 1919 klubbade Sveriges riksdag beslutet om att införa rösträtt för kvinnor. Beslutet för 100 år sedan banade väg för den första kvinnan i riksdagen, liberalen Kerstin Hesselgren från Hofors som valdes in vid det första val som svenska kvinnor fick rösta i 1921.

För den feministiska rörelsen var det en enorm seger som föregicks av en lång kamp. För motståndet var i Sverige, liksom i alla andra av världens länder, hårt. Argument om förlorad kvinnlighet, kvinnans plats i hemmet eller rent av om att kvinnor helt enkelt inte var intelligenta nog hördes.

Som riksdagsledamot jobbade Kerstin Hesselgren för att införa sexualundervisning i skolan, möjliggöra gifta kvinnors rätt till arbete och jobbade dessutom för rätt till preventivmedel och en liberaliserad abortlagstiftning.

Snart ett sekel senare är frågorna hon drev fortfarande mer än aktuella.

Dagens Nyheter har granskat hur de svenska EU-parlamentarikerna har röstat i resolutioner som rör aborträtten. Vid de 28 tillfällen som parlamentarikerna uttryckt en åsikt om kvinnors rätt att göra abort har Kristdemokraternas enda ledamot i parlamentet, Lars Adaktusson, tryckt på nejknappen 22 gånger, ja fyra gånger och lagt ner sin röst två gånger.

Som enda svensk röstade han dessutom emot det slutgiltiga fördömandet av Paraguay för att landet nekat en våldtagen tioårig flicka att göra abort efter en våldtäkt.

Han själv säger att han röstat emot eftersom han anser att EU inte ska lägga sig i sociala frågor. Men den linjen är det flera som har och kutym är att lägga ner sin röst om man håller med om ställningstagandet - i det här fallet alltså aborträtten - men inte anser att EU ska lägga sig i.

Det gjorde Adaktusson inte och hamnade därmed i samma sällskap som de ultrakonservativa. Det är ju inte första gången. Tidigare i våras deltog han på en konferens i Colombia som samlade såväl abortmotståndare som aktivister som ser homosexualitet som en sjukdom.

Adaktussons agerande i abortfrågan får skarp kritik, även internt. KD:s toppkandidat Sara Skyttedal säger till exempel att hon inte skulle ha gjort samma val. Trots det finns det anledning att fundera över var KD står i abortfrågan.

Partiledaren Ebba Bush Thor har återigen uttalat sig om att exempelvis barnmorskor ska kunna slippa utföra aborter – det vill säga samvetsfrihet för sjukvårdspersonal. Det är en populär "smygväg" att ta för att jobba mot aborter.

När Kristdemokraterna i ena stunden säger sig stå för den svenska abortlagstiftningen för att i nästa ögonblick förespråka samvetsfrihet klingar påståendena falska. När en av partiets mest framträdande representanter dessutom aktivt röstar mot förslag som syftar till att stödja aborträtten är det klart att det väcker frågor.

Det är en smula ironiskt att 100 år efter att den första kvinnan kom in i Sveriges riksdag tvingas vi debattera fundamentala rättigheter för kvinnor. Igen.

Vi skulle definitivt behöva mer av Kerstin Hesselgren och mindre av Lars Adaktusson i dagens politik.

Anmäl text- och faktafel