Alliansregeringen fungerade mycket bra. De fyra partierna hade en gemensam liberal värdegrund, inte minst i ekonomiska frågor, som samarbetet kunde bygga på. Alla insåg att oenighet bara gynnade S.

Det är naturligt för de fyra allianspartierna att samarbeta i många kommuner och regioner. Däremot finns i dag inget samarbete på riksplanet.

De fyra partierna hade olika syn på om en alliansregering skulle kunna vara beroende av ett aktivt SD-stöd eller inte.

Januariavtalet var en överenskommelse som L och C träffade för att lösa upp det låsta politiska läget. Några förändringar i grundvärderingar har inte skett hos de båda partierna, och båda eftersträvar ett nytt allianssamarbete efter nästa val.

Men blir det så? I sitt tal i Almedalen i början av juli buntade KD-ledaren Ebba Busch Thor samman "socialister, radikaler och liberaler", och hävdade att Sverige det senaste året hade fått en "socialt ansvarstagande höger – en ny social borgerlighet". Vilka partier som ingår där, förutom KD, berättade hon dock inte.

Däremot åt hon i början av juli lunch med SD-ledaren Jimmie Åkesson och menade efteråt att det fanns "goda förutsättningar för ett gemensamt agerande" inom migration, energipolitik och sjukvård.

Hennes sätt att bunta ihop liberaler och socialister påminner utan tvekan om de angrepp på det "vänsterliberala etablissemanget" som Jimmie Åkesson brukar ägna sig åt.

Det finns också andra värderingar som KD och SD har gemensamt, till exempel den negativa synen på islam. KD är lite mer luddiga i sin kritik, men partiets nej till böneutrop från moskéer och kritik mot muslimska friskolor, men inte kristna, visar tydligt vad partiet tycker.

L, C och M håller kvar vid den liberala värdegrund som var grunden till allianssamarbetet. Men var står KD i dag?

Om utvecklingen fortsätter blir det omöjligt med ett nytt M–C–L–KD-samarbete efter valet 2022, liksom att fortsätta dagens samarbete i kommuner och regioner. Då har KD valt en ny väg.

Anmäl text- och faktafel