Det tar mig 12 timmar att känna glädje. Det tar en hel dag att känna det jag gjorde imorse kl 10. Genom nervositet, rädsla, köpslående om jag ska ställa in, osäkerhet om jag ens klarar av det jag ska göra. Jag tvingar mig för jag vet att det är något jag annars ser fram emot och jag har lärt mig att det är så här min kropp reagerar när det är något jag tycker om och vill tillräckligt mycket. Precis som din kropp säkert sprudlar av må bra-hormoner när du ska göra något du vill och tycker om. Så sprudlar även min. Fast av ångest och skräck. Kommer jag klara av det? Orkar jag? Är jag redo? Kommer jag göra bort mig? Kommer de skratta?