Så hamnade vi till slut ändå i fällan! Och det kan säkert roa alla dem som hörde när jag som nybliven husse lite tvärsäkert uttalade mig om hunduppfostran: Hur svårt kan det vara? Min tes var att det enda man behövde göra var att följa två regler: Aldrig glömma bort att hunden är ett djur, och att belöna önskvärt beteende. Vi vet att Diddi är ett djur, men hon är också en familjemedlem och vi pratar med henne som om hon förstår allt vi säger. Ibland fungerar det. Om jag frågar Diddi om hon vill gå ut så tassar hon genast ut till hallen och sätter sig och väntar på kopplet. Men när hon vill leka och börjar bitas så fungerar det inte med att säga: Men Diddi! Vi har ju sagt att du inte får bitas! När man talar till djuret Diddi skall man säga till på skarpen med ett kort kommando, typ NEJ, och gärna stryka under det genom att stampa i golvet.