Så har det då varit ett val. För min egen del har det känts konstigt eftersom jag inte kandiderat till att fortsätta som kommunalråd. Har försökt hålla mig lite i bakgrunden, även om jag deltagit aktivt i det lokala kampanjarbetet.

Helt uppenbart är att det samlats en ilska och ett missnöje i hela landet, där SD i synnerhet på landsbygd och i bruksorter som Fagersta fått en rejält ökad väljarskara. Här fanns redan efter förra valet ett starkt stöd för SD på 22 procent i valet till riksdagen, men bara knappt 16 procent valde att rösta på SD lokalt. Mellanskillnaden, så här i ljuset av det här valet, kan mycket väl antas ha röstat på S lokalt.

I det här valet har stödet till SD ökat till 27 procent i valet till riksdagen och 22 procent valde SD i Fagersta. Den här gången får man väl säga att bland dem som röstade på SD i riksdagen, men inte lokalt, finns de som istället har lagt sin röst på Vänsterpartiet. Som ju också varit i opposition.

Människor är så pass upprörda över i synnerhet en fråga, invandringen, dit man också kopplar brottslighet och otrygghet. Så pass missnöjda är människor över detta att det väger tyngre än så gott som allt annat vad äldreomsorg, skola och välfärd heter.

Elefanten i rummet heter invandring och alla partier har lite tafatt halkat med på det sluttande planet med allt skarpare och allt mindre medmänskliga förslag, och har uppenbarligen inte lyckats ge de svar missnöjet kräver. Alla partier utom SD.

Det spelar ingen roll om det slängs ut förslag om att barn ska städa toaletter i statusnedbrytande syften, att partimedlemmar slåss med järnrör på stan eller att partiföreträdaren Rebecka Fallenkvist på Sverigedemokraternas valvaka i söndags klämmer ur sig ”Helg seger… det är en segerhelg för oss” framför kamerorna.

En ledarskribent anser att Fagerstaborna vill se en förändring. Alla Fagerstabor? Den här förändringen? Som tur är gäller majoritetsprincipen och den konstellation som lyckas bilda majoritet företräder också en majoritet av väljarna.

Låt företrädarna i det nya politiska landskapet i lugn och ro mala demokratins kvarnar och samla sig, helst av allt i en trygg majoritet. Fagersta behöver ena sig och hitta tillbaka till en gemenskap där alla är Fagerstabor oavsett vilken politisk åsikt man har.

Fagersta behöver inte mer missnöje och den polarisering som valresultatet speglar.

Marino Wallsten (S)

Kommunalråd