Byggnaden Näbbgården i centrala Norberg håller på att restaureras för fullt. Kerstin Strandh är även fastighetsförvaltare för Gamla lasarettet en knapp kilometer bort, som också ägs av Norbergsbon Rupert Ashbourne.

Krossade fönsterrutor och igenspikade dörröppningar drar ett sorgligt skimmer över byggnaden som stod klar sommaren 1868, och som fungerade som sjukhus fram till slutet på 1940-talet. Därefter har den använts till bland annat bostäder, bilverkstad, brottarklubb och replokal – men har nu stått oanvänd under lång tid.

– Det ser ut som ett katastrofområde och byggnadens skick har varit dåligt i minst 30 år. Men det är utvecklingsbart och det är bara att kavla upp ärmarna. Det känns positivt mitt i allt, säger fastighetsförvaltaren Kerstin Strandh.

Om man ska ta Kerstin Strandh på orden så finns det en strimma hopp för den kulturhistoriskt värdefulla byggnaden. Redan i december på en företagarfrukost berättade hon att det förs en dialog med Länsstyrelsen om att göra om det forna sjukhuset till ett byggnadsminne.

– Privata medel kommer att användas för att uppnå detta, men det måste också finnas allmänna medel. Länsstyrelsens stöd var helt avgörande för att fixa till Näbbgården och det kommer också vara helt avgörande för en sån stor byggnad som Gamla lasarettet, säger hon till FP.

Att dagens byggnad ska få en sådan uppburen status är dock inte aktuellt. Först måste den uppnå en högre standard utvändigt. Det arbetet har sakta men säkert gått framåt de senaste åren bakom kulisserna, visar handlingar hos Länsstyrelsen.

– Där handlar det om en fortsatt drivkraft och motivation från ägaren om att uppnå vissa saker, säger Kerstin Strandh.

Finns den?

– Ja, absolut.

2020 fick ägaren 94 500 kronor från myndigheten för att utföra en skadebesiktning och ett åtgärdsförslag inför exteriör restaurering av tak, fasad, fönster och dörrar. Och under 2022 utgick 41 625 kronor för att skapa ett förfrågningsunderlag med antikvarisk medverkan, som måste finnas för att kunna ta in offerter och upphandla renoveringen.

– Det innebär att det finns ett material som beskriver varenda fel och brist, men också allt positivt. Det är mycket bättre skick på byggnaden inuti än utanpå, säger Kerstin Strandh.

Hennes mål är att fortsätta på inslagen väg och bocka av fler punkter under 2023. En sak som hon måste förhålla sig till är Länsstyrelsens ansökningsfönster för kulturhistoriska miljöer, som öppnar den första december i år och stänger den sista januari 2024.

– Under 2023 fortsätter Berggren (Berggrens byggnadsvård) och jag med vår uppstyrning av projektet, och vi kommer jobba med att få in offerter enligt förfrågningsunderlaget. Och senast i början av 2024 ska vi ansöka om medel för att åtgärda tak, fönster och fasaden.

I vilken pengahärad som renoveringsarbetet kommer att hamna i törs hon inte svara på.

– I detta finansiella världsläge är det svårt att beräkna material och dessutom att få in offerter.

Vad tror du att en upprustning av byggnaden skulle betyda för folk i Norberg?

– Jättemycket. Det är fortfarande många som finns och bor i Norberg som är födda på lasarettet eller som har andra kopplingar till det. Det är en byggnad som betyder oerhört mycket för Norberg och dess historia.