Jag skriver denna insändare för er där ute som håller på att ge upp eller ha gett upp. Det finns alltid hopp och det handlar om precis vad som helst, stort som smått.

Ett exempel på en liten sak man kan tappa hoppet om är om du försöker ändra skolmaten på din skola för att den inte är god. Du kan inte bara sluta för att du tror att det inte kommer att ändra något. Tro mig, försök så kommer åtminstone något att hända. Jag känner många som har försökt att ändra skolmaten på min skola till exempel och jag är även en av dem. Vi lyckades till slut med att ändra skolmaten. Nu får vi elever önska lite om vad vi vill ha för skolmat, så det kan lika gärna du med. Så ge inte upp. Men jag ska bara säga en sak, det är inte lätt. Vi lyckades genom att klaga genom elevråd, matråd och att prata med kökschefen och till slut lyckades vi.

Ett exempel på en stor sak man kan ge upp hopp om är om ens förälder, kompis eller släkting ligger på sjukhus. Det kan vara för att den är sjuk eller har ett symtom som gör att den behöver den vård som man får på sjukhuset. Det kan vara svårt ibland när man vet att någon man är nära ligger på sjukhus. Det enda du inte ska göra är att sitta hemma hela tiden i din säng och gråta för att du tror att det inte finns hopp. Man kan må psykisk dåligt av det genom att man vet att det kanske inte kommer att gå så bra för personen. Den har kanske varit sjuk länge eller att den har fått symtomen flera gånger tidigare.

Om du mår psykiskt dåligt just över att din familjemedlem, kompis eller släkting ligger på sjukhus så kan det vara bra att prata med någon för att det finns alltid någon man kan vända sig till. Det kan vara kompis, skolkuratorn, förälder eller någon organisation. Ett tips är att skriva eller ringa till Bris, du behöver inte berätta vem du är, heter eller vart du bor, du kan vara helt anonym. Deras nummer är 116 116. Eller så kan du välja att prata face to face med BUP. Man kan även ringa till 1177. Bris och 1177 har öppet dygnet runt.

Till alla er där ute som håller på att ge upp eller ha gett upp KÄMPA. Det kommer att bli för jobbigt för er att kunna komma tillbaka på fötter om ni inte börjar nu, för att om ni inte börjar nu så när ska ni då börja? Och hjälp varandra om du har en kompis som inte mår så bra så hjälp den så kommer den säkert att hjälpa dig när du behöver hjälp någon gång. Och kom alltid ihåg att det finns HOPP!

Temesgen, 13 år