Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

10 000 år gamla fynd hittade i brandskogen

Sedan i höstas har fyra arkeologer letat, märkt ut och dokumenterat fornlämningar i det brand-drabbade området. 10 000 år gamla fynd har hittats.

Annons
Fyndplats. Arkeologen Anette Färjare visar upp slagg som bildas när järn bankas rent med hjälp av en hammare. Arkeologerna tror att fyndet vid Vallsjön är från 1600-talet. Foto: Lina Bergling

Arkeologerna Anette Färjare och Roger Wikell har tagit med olika hembygdsföreningar på en tur i Hälleskogsbrännan för att visa några av fornfynden.

– Branden var en tragedi men om det inte hade brunnit hade det nästan varit omöjligt att hitta de här lämningarna. Brandskogen är en guldgruva för arkeologer, säger Anette Färjare.

– När torven brunnit bort är det som att marken blottas och då är det lättare att se saker. När torven är kvar tar det väldigt lång tid att inventera.

Hon och Roger Wikell är två av fyra arkeologer som anställts av länsstyrelsen för att göra inventeringen. Arbetet har pågått sedan september och planen är att fortsätta till september i år.

Hittills har de hittat fornlämningar från två tidsskikt – stenåldern för cirka 10 000 år sedan och bruksepoken runt 1600-talet och framåt.

– Vi har hittat 13 boplatser i hela brännan – vissa som är 10 000 år gamla, säger Anette Färjare och fortsätter:

– Vi började att leta efter kvarts som är ett mineral. På stenåldern användes kvarts till eggarna på olika verktyg, och sådana har vi hittat.

Hon berättar också att det för 10 000 år sedan var skärgård i det nuvarande brandområdet.

– Efter istiden låg vattennivån betydligt högre här i trakten – drygt 100 meter högre än vad den gör i dag. Det var ett ölandskap och många människor höll till här för att fiska och jaga säl.

– Vi har bland annat hittat en boplats vid Snyten.

Arkeologerna har även hittat många fynd från bruks-tiden – den tid då skogen i om-rådet användes för att tillverka kol. Det finns kolbottnar och spår av torp, kvarnar och hammare.

Hittills har cirka 350 kolbottnar registrerats.

– Men det finns säkert 1000 kolbottnar där ute, säger Roger Wikell och pekar på en karta med prickar.

Vid Vallsjön finns en kanal som vid första anblick endast ser ut som en bäck. Men Anette Färjare berättar:

– Det här är en fin lämning som visar vad landskapet har använts till. Kanalen har haft en damm och en dammlucka där vatten samlades och sedan släpptes på för att ge mer skjuts till hammaren som drevs av ett hjul.

Hammaren användes för att banka rent järn och på platsen finns det därför gott om järnslagg, restprodukter. Nära kanalen finns även en kolbotten som arkeologerna visade upp.

– Det är alltid intressant att få veta mer om kolmilor. När jag var barn behövdes 70 kubikmeter kol per dygn till bruket, säger Gudrun Söderberg från Ängelsberg.

Andra besökare tänkte mest på branden när de gick genom Hälleskogsbrännan.

– Branden gjorde mig helt knäckt trots att jag inte äger någon skog, berättar Marianne Englund från Sala.

Mer läsning

Annons