Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

68 av 100 begår nya brott efter frigivningen

Nästan sju av tio ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård har fått en ny dom inom tre år. Usla siffror. Eller? Sundbos institutionschef Arne Andersson tycker att man måste tänka bredare och längre.

Annons
68 av 100 begår nya brott efter att de dömts till sluten ungdomsvård.

FAGERSTA. Natten till den 11 september 2004 var tre män på väg hem efter en utekväll på krogen. Trion befann sig på Ringvägen, nära Fagerstahallen, när en bil stannade. Ut rusade flera personer som gick till attack.

Den första av männen i trion, Niklas Westman, sparkades i huvudet och fördes till Akademiska sjukhuset i Uppsala med livshotande skador. Den andra mannen misshandlades lindrigt. Den tredje lyckades fly och klarade sig undan.

Till att börja med hade polisen ganska få spår att arbeta med. Men efter tips från allmänheten kunde två män gripas. I december samma år dömdes de till tio respektive nio års fängelse för försök till mord.

Båda överklagade till Svea hovrätt. 21-åringen fick sitt straff sänkt från tio till åtta år. 23-åringen friades helt.

I april 2005, ett halvår efter misshandeln, avled Niklas Westman av sina skador. Han hade då legat i djup koma sedan han sparkades i huvudet.

– Det är oerhört tragiskt, säger Arne Andersson, institutionschef på Sundbo ungdomshem.

21-åringen, som dömdes för dådet, var tidigare intagen på Sundbo och hade valt att bosätta sig i Fagersta efter frigivningen.

– Vi har aldrig uppmuntrat killar att stanna här i Fagersta. Men när de har suttit av sin tid är de fria att göra som de vill, det kan vi inte styra över, säger Arne Andersson.

Att ungdomar som vårdats på ungdomshem bosätter sig och begår nya brott på den ort de varit omhändertagna är extremt ovanligt.

Men det hände igen.

Sundbo började samarbeta med räddningstjänsten i Surahammar 1993. Men än så länge har inget annat ungdomshem hakat på utslussningsprojektet.Sveriges brandstationer har länge varit en arbetsplats som av tradition ställt upp och tagit emot skoltrötta ungdomar. Här har många, framför allt grabbar, fått chansen att praktisera och göra något annat ett tag.

1993 valde den dåvarande brandchefen i Surahammar att gå ett steg längre. Han ville göra samhällsnytta, samtidigt som han också såg möjligheten att stärka upp sin egen organisation och anställa fler.

Genom att samarbeta med Sundbo ungdomshem har deltidsstationen i Surahammar gått från att vara näst intill obemannad till att vara dygnetruntbevakad.

Minst en brandman (som också är utbildad behandlingsassistent) är alltid i tjänst. Fyra Sundbokillar bor i lägenhetsbaracker intill brandstationen och ytterligare två killar bor i egna lägenheter en bit bort.

Samtliga ungdomar har fått lära sig grunderna i brandmannayrket.

– Men stationen är liten, den håller inte sex killar i arbete. De får dessutom bara följa med på vissa typer av larm, som skogsbränder. Inte trafikolyckor där flera personer är skadade, till exempel, berättar Mikael Dahlström, som basar över Sundbos alla utslussningsprojekt tillsammans med Karin Olsson.

Det här är den tredje och sista delen av Fagersta-Postens artikelserie om Sundbo. Läs mer i fredagens tidning eller köp e-tidningen här.

Arne Andersson, institutionschef på Sundbo ungdomshem.

Mer läsning

Annons