Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Det är lågorna som är hotet"

Leif Sandahl, brandingenjör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, förklarar varför det börjar brinna i skogen. Han berättar även att vädret är gynnsamt för räddningsinsatsen i dag.

Annons

Fagersta. - I dag är vi i situationen att vi fått in jättefuktig luft som har varit kopplat till små skurar här och där som har blött ned ytan, men det är fortfarande kruttorrt i botten, säger Leif Sandahl, vid 11:20-tiden på onsdagen.

- Det här gör att vi i dag får en lugn situation, vi får ingen häftig spridning i dag utan det kommer vara lite smålågor och mycket pyrande och rök, tillägger han.

Leif Sandahl jobbar på MSB och har expertkunskap om skogsbränder. Han är på plats för att observera och samla på sig kunskap inför framtiden.

Vad är en skogsbrand egentligen?

- En skogsbrand är vegetation som är tillräckligt torr och börjar brinna. Förutsättningen för att det ska brinna är att det är tillräckligt uttorkat.

- Den gamla vanliga skogsbranden börjar med att snön smälter och så torkar det upp på våren och då blir det torrt på ytan och då brinner först det som är lättillgängligt – en tallhed, ett hygge och så. Det brinner av lätt och det går fort. Men sedan kommer det en mörk blöt granskog och då stannar branden där, då blir det för blött och det brinner inte.

- När vi kommer framåt i säsongen och det inte kommer något regn och det blir varmare och varmare dagar så torkar det upp i marken. Är det då så att det går fyra-fem veckor med väldigt lite eller ingen nederbörd och gassande soldagar och framför allt torr luft och stigande temperatur då blir det kruttorrt i backen. Då kommer branden att ha mycket bränsle för då blir även större pinnar torra. Det är faktiskt energin i branden som är problemet. Ju mer energi som omsätts ju högre lågor blir det och det är lågorna som är hotet för de antänder det som är framför hela tiden.

- Det finns tre faktorer, har det varit torrt är det vinden, den relativa luftfuktigheten och temperaturen. De faktorerna samverkar.

Han berättar att det finns olika tröskelgränser för en brand.

- Enkla bränder kan man stampa ut i lågskor, bränder med lågor till knäna måste man ha handredskap för att släcka. När lågan blir så den piskar dig i ansiktet måste du ha vatten för att kunna gör något, sedan smäller det bara till vid nästa tröskel och då får du springa med benen på ryggen för att det är så häftigt, säger han.

- Sedan kan du ta det här eländet i kvadrat eller dubblera det för du kan få lågor som är så höga som du aldrig har sett, som du inte kan tänka dig. Och de förhållande är det extremt få dagar i Sverige. Det uppstår någon gång, inte varje år, men kanske var femte till tionde år har vi sett de fenomenen i Sverige.

Var det de förhållandena i måndags?

- Jag vill inte uttala mig för jag var inte här i måndags, säger han.

- Men om man tittar på den meteorologiska datan så var det ett jätteotrevligt värde utifrån en stor brand i måndags. Skalan räckt inte till, så illa var det.

Vad var orsaken till spridningen på måndagen?

-De meteorologiska förutsättningar gav den spridningen. Det var bara att titta på de data som fanns så såg man att det skulle bli så, säger han.

På frågan om det är ens är möjligt att stoppa en skogsbrand i de förhållandena säger han att det väl alltid är möjligt, men att det kräver enorma resurser.

- Jag ser väl en metod som är mycket svår och jobbig. Det är att få bort det som kan brinna framför branden. Men det är ett enormt jobb så du har kanske inte tiden och de fysiska resurserna för att kunna göra det, säger han.

Är det här den största skogsbranden i modern tid?

- Ja. På 1930-talet var det några stora bränder men jag har ingen areal på dem. Jag kan tänka mig att den här är i minst samma klass, säger han.

Hur lång tid tror du det tar innan skogsbranden dör ut?

- Om jag vore gud hade jag kunnat gett dig svaret. Jag kan bara spekulera. Det tar veckor, kanske månader, det pyr i så stor hektar.

Hur fungerar det, brinner inte saker upp så att det inte kan brinna mer på en yta?

-Svaret är ja och nej, på din fråga. Finns det biomassa kvar som inte har förbränts och den torkar ut kan det brinna om. Men har allt brunnit ut till mineraljorden kan inget brinna igen, säger Leif Sandahl.

Mer läsning

Annons