Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Drar lärdomar av skogsbranden

Mycket finns att lära från förra årets skogsbrand och kommunernas krishanteringsplaner ska förändras. Men tills dess inväntar Fagersta och Norberg viktiga utvärderingar.

Annons
Norberg saknade evakueringsplan före branden och fick snabbt upprätta en den 4 augusti, när branden kommit på allvar. ”Det är klart man kan tänka igenom sådant men frågan är om det gjort så stor skillnad i praktiken – när vädret ändrades förändrades läget blixtsnabbt”, säger Åsa Eriksson (S).

Norberg/Fagersta. Fagersta och Norberg var två av de kommuner som var direkt berörda av den stora skogsbranden förra sommaren.

Brandens åverkan varierar, men lärdomarna är centrala när Fagersta och Norberg förnyar sina krishanteringsplaner, som kommuner enligt lag ska göra under mandatperiodens första år.

– Klart att vi tar med oss erfarenheterna från detta. Krishanteringsplanen är väldigt aktuell nu eftersom vi hade de erfarenheterna förra året, säger Åsa Eriksson (S), kommunalråd i Norberg.

Den statliga utredningen av branden, som presenterades i mars i år, slår fast att ingen av de berörda kommunerna hade bedömt risken för en större skogsbrand i sina handlingsplaner. Och även om kommunen ännu inte antagit den nya krishanteringsplanen är det något som definitivt ska tillföras där, påpekar Åsa Eriksson.

– Det uppenbara när vi gör riskbedömningar är att vi måste ha med skogsbrand som en risk, det kommer bli mycket tydligare, säger hon.

Kommunen måste ha väl utvecklade rutiner, menar Marino Wallsten (S), kommunalråd i Fagersta.

– I början eller mitten på september ska krisledningsnämnden träffas och hitta rutiner för vem som ansvarar för vad, vilka samtal som ska ringas och så vidare. Det handlar både om ett förebyggande arbete, att identifiera risker, och om hur man ska hantera det om något uppstår, säger han.

Fagersta och Norbergs nya krishanteringsplaner antas någon gång i höst, berättar Anna Nilsson, beredskapssamordnare i Fagersta och Norberg. Hon har skrivit de nuvarande planerna och leder arbetet med de nya.

– Planerna måste bygga på kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser, som ska redovisas till länsstyrelsen senast den 31 oktober. Det är huvudskälet till att vi inte antagit nya planer än.

Länsstyrelsen och de fyra berörda kommunerna gör också en brandutredning.

– Det är ju bra att invänta lärdomarna även från den, som också kommer i höst, säger Anna Nilsson.

Marino Wallsten understryker vikten av beredskap men betonar samtidigt:

– Man får försöka tänka in så mycket som möjligt men kan inte vara beredd på allt. I kriser får man lite hantera det som det kommer.

Åsa Eriksson är inne på samma resonemang.

– Vad som helst kan hända och det går inte att förbereda sig på allt. Vi måste ha en flexibel organisation som kan ställa om och göra det som krävs för stunden, som är beslutsmässig och tydlig. Men planen ska vara ett verktyg för att vi ska kunna göra det som krävs.

Berörda ska hantera kriser

Ansvaret vid en kris fördelas olika mellan exempelvis riksdagen, regeringen, centralmyndigheter (som länsstyrelserna) samt de enskilda kommunerna.

Svensk krisberedskap styrs av tre principer: ansvar, närhet och likhet. Det innebär bland annat att alla som normalt ansvarar för en viss verksamhet gör det även under en kris, att en kris främst ska hanteras där den inträffar av den närmast berörda och ansvariga.

Om de lokala resurserna inte räcker kan statliga insatser bli aktuella. Mer finns att läsa på: www.sakerhetspolitik.se.

Mer läsning

Annons