Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dyrt när fler vill åka ambulans

Trycket på ambulansen ökar. Förklaringen tros vara en åldrande befolkning, att folk ringer efter ambulans i onödan och att larmoperatörer inte vågar säga nej. Nu kräver ambulanschefen mer pengar.

Annons

– Många har en felaktig föreställning om att ambulansen är sjuk-vårdens taxiorganisation, säger Fredrik Leek som är chef för ambulanssjukvården.

Tendensen ser likadan ut i övriga landet. Efter ett tillfälligt hack i kurvan 2013 har ökningen skjutit fart i Västmanland i år.

– Det är oroande.

Ambulansen har gjort i snitt 10 procent fler utryckningar men på försommaren var trycket ännu större.

Prognosen pekar mot 34 000 uppdrag i år mot fjolårets 31 000.

Det har fått Fredrik Leek att slå larm och nu för han en dialog med landstingspolitiker om hur det ska hanteras.

– Jag vill flagga för det här i tid.

För det kan skapa bekymmer om utvecklingen håller i sig.

Hittills har man kunnat bemanna ambulanserna och så vitt Fredrik Leek känner till ska ingen länsbo i behov av omedelbar ambulansvård ha drabbats.

– Det kan ha lett till ökade väntetider, men akuta fall prioriteras alltid.

Ingen med livshotande tillstånd ska alltså ha fått vänta på ambulans, där-emot kan det ha hänt patienter med lägre prioritering.

Om utvecklingen står sig krävs mer resurser: ytterliggare en ambulans och personal som kan bemanna den, bedömer Fredrik Leek.

– Ambulanssjukvården kostar drygt 100 miljoner per år och vi skulle behöva ett tillskott på 7–8 miljoner till en tvåskiftsbil.

Styrande landstingspolitiker förefaller lyhörda.

– Om ökningen är varaktig måste vi tillföra mer resurser, säger landstingsrådet Kenneth Östberg (S).

De många ambulanskörningarna antas bero på olika omständigheter.

Fredrik Leek räknar upp tre: en åldrande befolkning, som för med sig ett ökat vårdbehov, attityd-förändringar som sänkt folks tröskel för att ringa larmnumret och larmoperatörer som tar det säkra för det osäkra och ger larmen högre prioritet än de förtjänar.

Det händer inte sällan att ambulanspersonal klassar ner larm när de är på plats.

Det kan vara personer som hänvisas till familje-läkare i stället eller upp-manas att ta sig till lasarettet på annat sätt, exempelvis med sjuktransport eller taxi.

– Vi ser en ökning på över 100 procent när det gäller patienter som hänvisas till en annan vårdnivå.

Landstinget startar en egen larmcentral i maj 2015. Fredrik Leek tror att det kan minska de onödiga utryckningarna.

– Vi kan framför allt se till att personalen har den kompetens som behövs.

Mer läsning

Annons