Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fasta och lev längre?

Kan fasta leda till ett längre, smalare och friskare liv? Mycket möjlig. Åtminstone är det många som tror det, och de börjar få mer och mer stöd av forskarvärlden.

Annons

I början av 30-talet, i torkan och depressionens USA, noterade man någonting anmärkningsvärt. Under de svåra åren 1929 till 1933, då man kunde ha antagit att dödligheten skulle ha ökat bland befolkningen, ökade istället medellivslängden drastiskt, med hela sex år.

I laboratorier började forskare sätta möss på diet. Resultaten var förbluffande. Genom att minska mössens kaloriintag kunde man förlänga deras livslängd med 40 procent, eller sex månader till ett år. Översatt till människor i Sverige skulle det innebära en ökning av medellivslängden till 112 år.

I dag pågår forskning på flera ställen om fastandets effekter. Nyligen sände brittiska BBC en dokumentär av journalisten och läkaren Michael Mosley som gav ytterligare vatten på kvarnen för förespråkare av fasta.

I dokumentären redovisas starka indikationer på att fasta inte bara gör oss smala. Det kan även förbättra tankeförmågan genom att stimulera tillväxten av hjärnceller, förebygger hjärt kärlsjukdomar, Alzheimers och demens.

För att uppnå dess resultat behöver man enligt forskarna inte svälta sig någon längre tid. Det bästa är istället en kort cyklisk fasta. En metod som växer i popularitet är Alternate day fasting, som innebär att man första dagen, fastedagen, begränsar sitt kaloriintag till 400-500 kalorier för kvinnor och 500-600 kalorier för män. Det motsvarar ungefär 25 procent av dagsbehovet. Dag två, festdagen, får man äta precis vad man vill.

Fördelarna med metoden är att man alltid har dag två, festdagen, att se fram emot. Det gör det till en ganska human fasta som är enkel att hålla fast vid. Skeptiker menar dock att summan av kalorierna blir plus minus noll eftersom utövaren kommer att kompensera på festdagen genom att sätta i sig 175 procent av dagsbehovet. Forskning visar dock att människor på alternate day fasting sällan överskrider 110 procent av dagsbehovet på festdagar.

Forskare tror att fastans positiva effekter kommer av att våra kroppar rent evolutionsbiologiskt är anpassade för ett liv där föda var en bristvara.

Teorin är att när vi berövas mat så går kroppen in i reparationsläge. Den lagar och optimerar allt den kan för att vi ska få förutsättningarna att hitta mer föda. Detta skulle till exempel kunna förklara varför hunger stimulerar tillväxt av nya hjärnceller. En bättre kognitiv förmåga är en fördel när man ska hitta föda. Hunger är för hjärnan vad träning är för musklerna.

Den som vill testa på att fasta bör läsa på och rådfråga läkare innan den börjar. Gravida kvinnor och barn bör inte fasta över huvud taget.

Mer läsning

Annons