Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Flest utryckningar är falsklarm

Räddningstjänsten måste åka på alla brandlarm, men sju av tio gånger brinner det inte.

Annons
”Totalt har vi en för liten mängd automatlarm för att se en viss trend, att det skulle öka på vissa typer av platser”, säger Claes-Göran Morén, insatsledare inom Södra Dalarnas räddningstjänstförbund.

De automatiska brandlarmen är en viktig del i byggnaders brandskydd, och kan vara avgörande för om bränder upptäcks och släcks innan skadorna blir alltför stora.

Nackdelen är att räddningstjänsten vid utryckningen inte vet på förhand om det rör sig om en riktig brand eller ett falsklarm.

Så mycket som 131 av 181, 72 procent, av räddningstjänstens brandutryckningar i Fagersta och Norberg förra året var automatlarm, där ingen brand har kunnat konstateras (se faktarutan på sidan 5).

Utryckningarna kostar 5 000 kronor styck, enligt en fast taxa hos Södra Dalarnas räddningstjänstförbund, som har ansvar för Fagersta, Norberg, Avesta och Hedemoras kommuner. De 131 automatlarmen i fjol kostade totalt 655 000 kronor.

– Vi tar alla larm på allvar, det måste vi göra. Men eftersom vi är skattefinansierade hade det varit bortkastade pengar om vi inte hade fakturerat, säger Claes-Göran Morén, insatsledare inom Södra Dalarnas räddningstjänstförbund och fortsätter:

– Om utryckningen skett till en kommunägd fastighet så fakturerar vi inte.

Oftast rör det sig dock om privata verksamheter som industrier och andra företag. Men vem som får betala fakturan beror på situationen.

– Har det till exempel skett efter att en hantverkare varit på plats skickar vi fakturan dit, annars får byggnadens ägare betala, säger Claes-Göran Morén.

Går ett nytt automatlarm på samma ställe inom 24 timmar utan att det brunnit så faktureras det dubbla.

– Det är för att man ska förstå och sköta sin anläggning, säger han.

Att någon glömt koppla från larmet efter exempelvis ett hantverksarbete är en av de vanligare orsakerna.

– Borrar man i betong kan dammet nå rökdetektorn. Den känner att det är partiklar men kan inte se skillnad på om det är stendamm eller rök, säger Claes-Göran Morén.

Men automatlarmen kan i stort sett bero på allt möjligt.

– På skolor händer det ibland att barn leker med tändare vid rökdetektorer. Vattenånga i duschar där ventilationen varit av kan starta larmen. Folk kan även få för sig att trycka på larmknappen på rent jäkelskap, säger Claes-Göran Morén och tillägger:

– Men visst händer det att det faktiskt är en riktig brand när det gått ett automatlarm.

När räddningstjänsten ryckt ut på ett falsklarm finns risken att det samtidigt börjar brinna någon annan stans i ansvarsområdet.

– Jag kan inte påminna mig om att vi fått in ett allvarligt larm när vi varit ute på ett automatlarm. Det är tack vare att den totala mängden larm är relativt liten i Fagersta och Norberg, som är rätt små kommuner, säger Claes-Göran Morén.

– Skulle det hända så får man gilla läget. Kan vi inte åka på en brand vi egentligen ska åka på får vi skicka någon annan styrka dit, och det kan ta längre tid innan man är på plats, tillägger han.

Läs också

”När det handlar om att rädda liv är varje sekund viktig”

Samarbete ger snabbare hjälp Räddningstjänsten kan bli Fagersta och Norbergs nya hjärträddare

131 automatlarm förra året

Automatlarmen, där ingen brand har konstaterats, utgör den allra största delen av räddningstjänstens utryckningar (trafik-olyckor är inte medräknat).

• 2015

Fagersta:

65 automatlarm

22 byggnadsbränder

9 utomhusbränder

Norberg:

66 automatlarm

9 byggnadsbränder

10 utomhusbränder

• 2014

Fagersta:

51 automatlarm

22 byggnadsbränder

17 utomhusbränder

Norberg:

83 automatlarm

11 byggnadsbränder

11 utomhusbränder

• Januari och februari i år:

Fagersta: 17 automatlarm, 3 byggnadsbränder, 1 utomhusbrand.

Norberg: 6 automatlarm,

3 byggnadsbränder, 0 utomhusbränder.

Mer läsning

Annons