Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Han är kandidat 1 till Årets västmanlänning

Ett av de lyckligaste ögonblicken i Stephan Adamenkos liv var när han fick svenskt medborgarskap. Det var för nästan exakt 55 år sedan och fortfarande känner han en enorm tacksamhet över det.

Annons

Jag grät, var så stolt och kände att jag äntligen hade fått ett hem, säger Stephan när vi träffar honom i hans och hustrun Gunvors hem i Hallstahammar.

Han föddes i en by i Ukraina under en tid då svår svält rådde i landet. När Stalin tog makten efter revolutionen fick folk lämna ifrån sig sin jord, boskap och skog till staten. Stephans far fick arbete i kollektivjordbruket och det blev en räddning för familjen under de värsta svältåren då pappan i hemlighet kom över potatisar, som var ämnade som djurfoder. I början av 1930-talet drabbades Stephan av dysenteri, men överlevde.

Då Stephan var 16 år tvångsdeporterades han till arbetsläger i Polen och Tyskland och där fortsatte inte bara svälten.

– Hur bra vi än arbetade misshandlades vi brutalt. En överste skrattade när han piskade mig och det har jag aldrig förstått, säger Stephan.

I slutet av kriget, då han var 22 år, befriades han av de amerikanska och franska arméerna och bodde under flera år i ett flyktingläger i Italien där han bland annat fick teknisk utbildning och språkundervisning. Han talar sju språk.

Sina upplevelser och sitt liv under Stalin och Hitler och hur livet blev i Sverige har han hållit en mängd föreläsningar om i hela landet och skrivit om i boken Ödets väg som kom ut 2006. Boken har också uppmärksammats utomlands. För att ha spridit kunskap om kriget och Ukraina har han fått flera internationella utmärkelser, bland annat en medalj av Ukrainas president Jusjtjenko.

Stephan har också blivit intervjuad och filmad av filmmakaren Steven Spielberg för hans projekt om förintelsens överlevare.

– Spielberg sa att mina erfarenheter var extra värdefulla att ta del av för att jag inte är jude och ändå kan berätta om nazisternas läger. Det blev en tre timmar lång dokumentation.

I Sverige studerade Stephan bland annat på handelsskola och fick arbete som försäljare på Garphytte bruk. Familjen flyttade till Hallstahammar 1970. Då fick han tjänst på Kanthal och sedan som försäljare på öststaterna för Bulten-Kanthal. I början av 1990-talet arbetade han några år på Kanthals Moskvakontor.

– Jag lärde företaget hur man gör affärer i Ryssland, säger Stephan och skrattar.

Några fler föreläsningar blir det inte, hans hörsel har blivit sämre. Desto mer tid ägnar han sig åt att läsa och att vistas i naturen.

– Jag älskar historia, läser just nu om karolinerna. Att sitta vid en sjö, spotta på masken och meta abborre, det är också underbart, säger Stephan.

Juryns motivering: Kandidat 1

”Har använt sitt öde för att sprida information till skolor, föreningar och företag om andra världskrigets fasor för att förebygga att historien upprepar sig.

Birgitta Cavallini

Mer läsning

Annons