Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Långt från jämställt i maktens korridorer

18 av 108 i företagens styreser är kvinnor. Det visar Fagersta-Postens kartläggning.

Annons
FP har tittat på de tio företag i vardera Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg som har störst omsättning. Den svarta tårtbiten i diagrammet visar hur många kvinnor det finns i styrelsen.

Fem av sex styrelseledamöter bland de största företagen i norra länsdelen är män.

– Det är trist. Men jag tror att det hänger ihop med inriktningen på företagen – det är av hävd manliga yrken, säger Elisabeth Westberg.

Hon är en av sju personer i Systemairs styrelse. Och hon är den enda kvinnan.

I ungefär tio år har Westberg varit engagerad i styrelsearbete. Hon har en inriktning mot energi-, verkstads- och finansområdena. Hennes kunskap inom branscherna var det som tog Westberg till styrelsevärlden.

– Jag fick frågan från Kraftbörsen i Oslo. De visste att jag kunde finanser och förstod energibranschens förutsättningar, säger Elisabeth Westberg.

Hon anser att det behövs ett nytt sätt att agera kring hur styrelseledamöter rekryteras.

– Väldigt ofta väljs personer in i styrelser via kontakter. Och män väljer sina egna kontakter, säger Elisabeth Westberg och fortsätter:

– För att få fram kvinnor krävs det mer arbete. Koncernledningarna måste ha det som ambition, som en särskild punkt: Att aktivt leta efter kvinnor. Annars försvinner frågan av slentrian.

En het fråga sedan flera år tillbaka är könskvotering till styrelser. I Norge finns det sedan 2004 och Westberg satt med i Kraftbörsens styrelse när det infördes.

– Det skulle vara 40 procent kvinnor och de genomförde det. För min del var det absolut inte negativt och kanske blev jag kvar lite längre i styrelsen också på grund av det, säger Elisabet Westberg.

Sveriges regering har satt press på de stora bolagen angående könsfördelningen i styrelserna. De börsnoterade bolagens styrelser ska ha minst 40 procent kvinnor 2016, annars presenteras ett lagförslag om kvotering, står det i regeringsförklaringen.

Trots sin erfarenhet är Elisabet Westberg inte odelat positiv till kvotering:

– Jag har väldigt svårt att se att det kan vara roligt att komma in på en kvoterad post. Men eftersom det inte verkar lösa sig på annat sätt kanske man på sikt skulle införa det, säger hon.

Det är en mansdominerad sfär. Men Westberg har aldrig känt sig motarbetad som kvinna i styrelsemiljön.

– Nej, absolut inte. Möjligen kan vi kommunicera saker på olika sätt. Ibland kanske jag är lite rakare och mer provocerande i mitt sätt.

När hon blickar framåt skönjer Westberg en förändring vid horisonten.

– Vi ser en ny generation kvinnor, omkring 40-45 år gamla, som är på framväxt. De är oerhört duktiga och tar en naturlig plats i näringslivet. Men ledningarna måste vid varje rekrytering tänka att de har ett val. Det är jätteviktigt.

Oenighet om kvinnligt företagande

Generellt sett sätter bolagen värde på att få in fler kvinnor i styrelser. Det satsas därför på kvinnors karriärer, menar Kristin Lahed, Svenskt näringslivs regionschef i Västerås. Att det är ont om kvinnliga styrelseledamöter i industritunga Bergslagen förvånar henne inte.

–Fler kvinnor än män utbildar sig inom skola och omsorg och när vi tittar på var kvinnor startar och driver företag så är det i de branscherna, säger hon.

Kristin Lahed anser att politikerna i norra länsdelen har ett ansvar som inte gjort valfrihetsreformer som gynnar kvinnligt företagande.

–Min uppmaning är att man måste bjuda in i de sektorer där kvinnor känner sig hemma, säger hon.

Lagen om valfrihet avskaffades i Fagersta på grund av svagt intresse.

–Jag har svårt att se att den skulle främja jämställdheten. Det krävs så mycket mer, svarar Marino Wallsten, (S), kommunalråd i Fagersta på kritiken.

Anna Lund

Mer läsning

Annons