Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Linnea skriver om utsatta människor

Linnea Hanning från Fagersta skriver i antologin ”Hjälp oss!” om hur hon möter EU-migranter. Både privat och som myndighetsperson då hon arbetar på socialjouren i Stockholm.

Annons
Linnea Hanning jobbar på socialjouren för Stockholms stad och får hantera många ärenden med EU-migranter.

Antologin Hjälp oss! släpptes i somras och handlar om de EU-migranter som kommer till Sverige för att tigga. Den samlar berättelser från olika perspektiv som ger en bild av situationen. Linnea Hanning har skrivit ett kapitel om sina upplevelser.

Hon arbetar på socialjouren för Stockholms stad och får hantera många ärenden med EU-migranter.

– Eftersom de inte har uppehållsrätt kan de inte vända sig till den vanliga socialtjänsten. Vi har väldigt många EU-medborgare som tigger. Det senaste året har jag jobbat mycket med de frågor om hur vi ska hantera dem, säger Linnea Hanning.

– Det är många

som kommer och ansöker om resa hem och andra akuta bistånd. Min text handlar mycket om hur socialtjänsten förhåller sig men också om hur man ska försöka förhålla sig som människa.

Hon har arbetat i tio år med hemlöshet i Stockholm. Mest som uppsökande person som har agerat mer för att påverka beslut än mot vad hon gör nu då hon fattar besluten.

På senare år har tankarna på hur hon själv agerar, både privat och som myndighetsperson, funnits. När hon av en slump träffade Åsa Hjalmarsson, som är en av bokens redaktörer, började de diskutera boken.

– Vi jobbade ihop för tio år sedan på ett härbärge. Hon frågade om jag ville skriva, och en före detta kollega hade också skrivit. Men det bästa är kapitlet med Roxana, efter att man har läst det måste man välja hur man ska förhålla sig. säger Linnea Hanning.

Hon och Roxana Fieraru känner varandra sedan flera år. Linnea Hanning passerar henne ofta i Bandhagen där hon bor.

– Jag och mina vänner som går förbi varje dag försöker hjälpa henne men som myndighetsperson kan man inte välja att hjälpa en person. Då måste man hjälpa alla som kommer, säger Linnea.

– Man har olika roller och man måste välja förhållningssätt. Man kan tänka att man hjälper genom att inte ge pengar. Men på något sätt måste man förhålla sig till att det ser ut så här på våra gator nu och så ser det väl ut i Fagersta kan jag också tro.

Hon själv har inte svårt att engagera sig. Tillsammans med sina vänner har hon bland annat sett till att Roxana varit med i boken så hon kunnat sälja den sen.

– Vi har haft loppis där Roxana fick vara med och sälja med oss. Men i längden hjälper inte det heller. Det måste till på alla nivåer från privatpersoner till regeringen och EU, säger Linnea Hanning. 

Hon fortsätter:

– Man kan inte säga att det är någon annans problem. Man måste inte hjälpa till men jag tror inte att man kan säga att man inte har något ansvar heller.

Mer läsning

Annons