Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Missnöje över halkbekämpning

Det har varit många olyckor i Mellansverige på grund av halkan den senaste tiden. Ofta med bussar och lastbilar som varit inblandade. Åkeriägare är kritiska till hur halkan bekämpas.

Annons
Chauffören Stefan Boberg kör en lastbil som lastad väger 60 ton och han tycker att bör sandas bättre i rondeller och vid rödlysen.

Tommy Eriksson, ägare till åkeriföretaget Tipp och Trailer i Fagersta, är kritisk till halkbekämpningen på vägarna i den norra länsdelen.

– De gånger det behövs är det inte saltat. Vi har varit ute många morgnar och tvingats ställa bilarna på parkeringsplatser i väntan på saltbilen, säger han.

Tommy Erikssons företag har klarat sig bra vad gäller allvarliga olyckor .

– Vi har bra killar som kör, och är det isbark på vägen så säger vi åt dem att ställa bilen. Vi tar inga risker.

Om det är dåligt med saltningen på morgnarna så tycker Tommy Eriksson att det i stället överdrivs på dagtid.

– Där kan de hålla igen, för mycket salt förstör miljö och bilar. När de vräker ut salt så torkar det sedan inte upp.

Hans företag kör mycket mellan Fagersta och Sandviken, och det är stor skillnad på hur mycket man saltar på de olika vägsträckorna.

Svevia i Fagersta sköter väghållningen fram till infarten till Avesta. Där-ifrån tar en annan entreprenör över och då ökar också mängden salt på vägarna.

Men han tycker i och för sig inte att väghållningen blivit sämre på senare år. Det har varit lika illa under många år.

Stefan Boberg är en av chaufförerna hos Tipp och Trailer. Han förstår att det inte går att salta när det är alltför kallt.

– Men man kan ju åtminstone lägga ut lite sand vid rondeller och rödlysen, säger Stefan, som ofta kör tungt lastade bilar med släp.

– Det är inte så lätt att få stopp på bilen när man har 60 ton bakom ryggen.

Mattias Granqvist, ägare till Gråstenen Åkeri AB, är inte lika kritisk.

– I stora drag har det inte varit någon katastrof, men jag tror trots allt att de vill spara pengar.

Han menar att hela ansvaret inte kan läggas på väghållaren.

– Det ligger även på oss själva. Det beror bland annat på vilka däck man har, och på chauffören.

Mattias Granqvist tycker att det krävs kompetent personal även i de bilar som sköter väghållningen.

Han körde själv bakom en plogbil på riksväg 68 när den första snön kom.

– Han tog inte bort mycket snö, han var mest i vägen.

Carina Elliot, arbetschef på Svevia, förstår inte kritiken från åkarna.

– Där är de fel ute, säger hon.

En ny ersättningsmodelli ett nytt kontrakt sedan i höstas ger Svevia större utrymme.

– Vi får mer betalt för det vi gör och exempelvis får vi betalt för sandningen på det mindre vägnätet.

– Vi har jour dygnet runt och vi saltar vid behov. Och vi gör inte mindre i dag än vi gjort tidigare, säger Carina Elliot.

Mer läsning

Annons