Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Motorsporten som förenar elit- och motionsåkare

Spinnande motorer och tuffa skogsslingor. Motorsporten enduro växer och tilltalar allt fler. Men det är inte bara motorcyklarna som lockar förarna.

Annons
Samling. Hebybon Håkan Cajander och Tärnsjöbon Mathias Ohlsson menar båda att gemenskapen spelar en stor roll i enduron.Foto: Julia Engström

Östervåla. Solen står högt på himlen och får luften över sommarängen i Bjurvalla att dallra. Ett par bilar med släp har parkerat kring ängskanterna och några röda motorcyklar står uppradade bredvid en vit skåpbil. Bakom en träddunge hörs det spinnande ljudet från en motor.

Med start ute på ängen sträcker sig en tre kilometer lång enduroslinga upp genom skogspartiet.

– Det är jag, min bror och min far som har hållit på med banan. Det tog totalt sett runt två veckor att förbereda, säger Joel Ahlezon som arrangerade enduroåkning på sin gård i Bjurvalla under midsommarhelgen.

– Det är en dröm jag alltid har haft, att ha en endurobana på min egen tomt. En konstig dröm kanske, men så är det, säger han med ett leende.

Själv började Joel Ahlezon köra redan som tonåring, men gjorde sedan några års avbrott för att plocka upp intresset igen. Flera av hans familjemedlemmar är också engagerade, både hans pappa och hans farbror har värmt upp för att köra dagens slinga.

Enduro är en av de motorcykelsporter i Sverige som har flest utövare – allt från elit- till motionsåkare. Och motion är något förarna får gott om under körningen som sker i svår terräng med hinder som lergropar och bergshällar.

– Man blir fruktansvärt mör efteråt. Det är liksom inte bara någon enstaka muskel du använder, det är hela kroppen, säger föraren Mathias Ohlsson.

Han är med i Tärnsjö Hastighetsförmedling (THF) som ofta anordnar åkningar utanför Tärnsjö.

– Vi är inte en klubb, snarare ett gäng som egentligen åker roadracing på asfaltsbana. En kväll när vi satt i depån tänkte vi att vi borde kalla oss något. Då blev det Tärnsjö hastighetsförmedling. Det hela bygger på att vi träffas och har roligt. Då dras ju folk med, säger Mathias Olsson.

Han tror att just gemenskapen är något som lockar många till att börja köra.

– Det skapar stor gemenskap och det är nog därför man träffas och åker. Man kör några varv och efteråt grillar vi och umgås. Det är lite av en social verksamhet där alla är välkomna, menar han.

Hebybon Håkan Cajander instämmer.

– Trots att det är många som åker samtidigt, så tar folk hänsyn till varandra. Folk är skickliga och håller undan i spåret. Det blir liksom hänsynsfullt, säger han.

Västeråsaren Ove ”Påven” Norén hör till en av dem som har kört enduro mest frekvent. Han driver också företaget Racingshopen där han bland annat säljer hojar och tillbehör. Själv har han tävlat en hel del i enduro.

– Det finns många motionstävlingar där vi kan mäta oss med varandra. Efter tävlingarna forsätter diskussioner och bortförklaringar som också håller ihop gemenskapen. En och annan hjärtlig gliring kommer alltid efter ett race, säger Ove Norén.

Tungt. Många förare kör för motionens skull.
Svalka. Olle Ohlsson och Ove ”Påven” Norén varvar ner i skuggan efter åkningen i Bjurvalla utanför Östervåla.
Joel Ahlezon arrangerade midsommardagens enduroåkning i Bjurvalla.
Hebybon Håkan Cajander har kört enduro i drygt 15 år.

Mer läsning

Annons