Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mycket att lära från stora skogsbranden

Mycket finns att lära från skogsbranden i Västmanland sommaren 2014. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har lagt fram en rapport med åtta åtgärdspunkter.

Annons
Av erfarenheter lär vi oss. MSB har sammanställt lärdomar från krishanteringen under skogsbranden i åtta åtgärdspunkter som syftar till att skapa en bättre beredskap för stora olyckor och katastrofer i framtiden.

I dag lade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) fram rapporten ”Ansvar, samverkan och handling – Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014” till regeringen. Krishantering och räddningsinsatser från de olika aktörerna ligger till grund för de åtta förbättringsförslag som rapporten utmynnar i (se faktaruta).

Den bygger på en sammanställning och analys av utvärderingar från de deltagande aktörerna i skogsbranden. Sammanlagt 26 rapporter från alla berörda kommuner, myndigheter och andra aktörer.

Utifrån dessa har MSB analyserat behov och tagit fram åtgärdsförslag för ett framtida stärkt skydd mot olyckor och krisberedskap i samhället.

– Erfarenheter från de mest drabbade kommunerna visar på att det finns brister i ledning, samverkan och kommunikation, säger Jan Wisén, ansvarig för rapporten.

Han vill dock framhålla de många goda insatser som också gjordes av små, drabbade kommuner.

– Men är det rimligt att små kommuner ska ha kapacitet att leda stora ledningsinsatser? frågar sig Jan Wisén och hänvisar till punkt åtta i resultatet som uppmanar till skyndsam utredning av vilken reglering som behövs för ledning av räddningsinsatser.

FP har tidigare skrivit om Försvarshögskolans utvärdering av Fagersta och Norbergs krishantering under branden och de finns med bland de 26 rapporterna som MSB bygger sina åtgärdspunkter på.

I Fagersta lyfts bristande kommunikation mellan kommunen och räddningstjänsten fram som ledde till problem i evakuering.

I Norberg landar slutsatserna i att de, som liten kommun, bör bibehålla kontakter med andra aktörer i närområdet samt delta i nätverk för krisberedskapsfrågor. Kommunen får även kritik för bristande information om de egna insatserna i räddningsarbetet.

Men även goda exempel lyfts fram i rapporten. Framför allt hur Norberg, som drabbades hårdast av alla kommuner där branden drog fram, lyckades arbeta med räddningsarbetet under stor press och hot om att stora delar av kommunen skulle brinna upp.

I övrigt analyseras krisberedskapen från exempelvis räddningstjänst, länsstyrelsen, SOS-alarm, polisen samt andra berörda myndigheter och frivilligorganisationer.

– Utifrån alla rapporter ser man några gemensamma punkter där det brustit. Samordning och samverkan samt information och kommunikation är de två största, säger Anna Johansson på MSB.

Läs också: Kommunernas åtgärder efter branden

Läs mer: Drar lärdomar av skogsbranden

Analytikerns kritik: Fagersta var för passivt

Rapportens åtta punkter:

1. Ansvarsprincipen, samverkansprincipen och handlingsprincipen ska vara vägledande för hur samhällets aktörer ska förebygga och hantera kriser.

2. Länsstyrelsernas områdesansvar bör bli mer enhetligt.

3. MSB vill ha ett tydligare mandat gällande effektiv användning av förstärkningsresurser.

4. Det bör finnas ett operativt anslag inom stadsbudgeten för att finansiera merkostnader vid stora kriser.

5. Regeringen bör beakta krisberedskapens och totalförsvarets behov när de förändrar resurser.

6. Utred och utveckla geodata som används vid kriser.

7. Tillsätt en utredning för prövning av frågor om styrning, organisation och huvudmannaskap inom olyckor, med fokus kommunal räddningstjänst.

8. Utred skyndsamt vilken reglering som behövs för ledning av räddningsinsatser.

Mer läsning

Annons