Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ny larmteknik i norra länsdelen

Hur säkra landets trygghetslarm verkligen är har diskuterats senaste tiden. Helge Berglund i Norberg är en av dem som känner sig trygg med sitt larm.– Fullständigt, säger han.

Annons
Viktigt. Helge Berglund tar aldrig av sig larmknappen han har runt handleden. ”Man ska aldrig ta av sig larmet, då kan man glömma att sätta på sig det igen”, säger han.

Helge Berglund fyller 100 år i oktober och får sägas vara en pigg man för sin ålder. Varje dag går han några kilometer med rollator och han bor i en egen lägenhet.

– Jag får städning och tvättning av hemtjänsten, annars sköter jag mig själv.

En säkerhet för Helge är larmknappen han har runt handleden via vilken han kan larma till kommunens hemtjänst.

– Jag har larmet för att man kan få hjälp när man behöver, säger han.

Han berättar att han haft trygghetslarmet i cirka tio år och att han fick användning för larmet för några år sedan när han var sjuk.

– Då kom de och hjälpte mig, säger han.

SVT:s Uppdrag granskning berättade nyligen om trygghetslarm som inte har fungerat, vilket lett till att vissa äldre har blivit liggandes en lång tid utan att få hjälp.

Att trygghetslarmen inte fungerar som de ska kan bero på otillräckliga säkerhetsrutiner och omodern teknik.

– Man bör inte fortsätta att använda utrustning som har analoga toner i de digitala näten vi har i dag, säger Oskar Jonsson, på Hjälpmedelsinstitutet, som på regeringens uppdrag har tittat närmare på larmen.

Institutet anser att de analoga larmen, som sänder ut toner via det fasta telenätet, måste bytas ut. I stället bör digitala larm, som sänder information via GSM-nätet och internet, köpas in.

Oskar Jonsson menar att användningen av analoga larm kan leda till strul i form av fördröjningar och i värsta fall att larmet inte ens kommer fram.

– Vi har sagt att kommunerna bör byta ut de här under 2014 och 2015, säger Oskar Jonsson.

Norbergs och Skinnskattebergs kommun upphandlade gemensamt digitala larm nyligen. Det gör att de ligger i framkant, få andra kommuner har gått över till digitala larm.

– För oss fanns det inget annat alternativ än att satsa på de digitala larmen. De är ju säkrare framför allt med tanke på att det analoga läggs ned, säger Liselott Eriksson, socialchef i Norberg.

Hon berättar att de digitala larmen kontrolleras automatiskt dygnet runt och att möjligheten att upptäcka eventuella fel är större med dem.

Anna Lena Skog, chef för hemtjänsten i Skinnskatteberg, är nöjd med bytet till digitala larm. Det har varit en betydande omställning som har gått bra, tycker hon.

– Det har inte varit så mycket strul, säger hon.

Kan man känna sig trygg med larmen?

– Det tycker jag absolut att man kan göra, det är ju kontroll av att larmen fungerar hela tiden. Så fort larmet tappar kontakt med operatören får vi ett meddelande, säger Anna Lena Skog.

Helge Berglund har fått ett nytt digitalt larm, men han har inte märkt någon skillnad mot det gamla. Han är glad över att han har sitt larm.

– Jag skulle inte vilja vara utan det, säger han.

I Fagersta är det analoga larm som används, precis som i majoriteten av landets kommuner. Men ett skifte till digitala larm kommer att ske snart.

– Under 2015 måste vi väl in i det nya, säger biträdande socialchef Martina Nordin.

Hon påpekar dock att det är en omfattande apparat att byta och att det måste till ordentliga risk- och konsekvensanalyser först.

Martina Nordin säger att Fagerstabor som har analoga trygghetslarm i dag kan känna sig trygga.

– Vi har ett välfungerande analogt larm i dag med mycket rutiner, säger hon.

– Det är oerhört viktigt att man kollar alla rutiner och ser till att det fungerar, det är lika viktigt om man går över till det andra, säger hon.

Oskar Jonsson, på Hjälpmedelsinstitutet, håller med om det.

– Det är inte bara så enkelt att man kan köpa in ny teknik, man måste se över rutiner och ta ansvar för larmets kommunikation. Man måste arbeta på ett nytt sätt.

Mer läsning

Annons