Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ny trend: Sköterskor som hyr ut sig själva

Sjuksköterskor som säger upp sig från landstinget och startar eget blir enligt Vårdförbundet allt vanligare. Kenneth Hopp, som sedan några år tillbaka driver sitt eget bemanningsföretag, ser bara fördelar.

Annons
Kenneth Hopp är sjuksköterska och egenföretagare. ”Målsättningen är att få kontrakt med flera landsting”, säger han. I bakgrunden syns kollegan Cecilia Westerberg.

Västerås sjukhus,kirurghuset, eftermiddag:underbemannat. Kenneth Hopp står i korridoren på åttonde våningen, inte mycket skiljer honom från de andra vita rockarna som går fram och tillbaka i gångarna. De är lika men ändå inte. Kenneth är anställd av sig själv, inhyrd av landstinget. Han har samma arbetsuppgifter som de andra sköterskorna, de gör samma sak – ändå har Kenneth 10 000 kronor mer i månaden än många av sina kollegor.

– Grundlönen för dem jag anställer är från 36 000 kronor, även om jag inte tror att det enbart är pengarna som lockar. Jag har en helt annan frihet att påverka mina arbetstider. Vill jag inte jobba natt eller helg, då gör jag inte det, säger han.

Som många andra sjuksköterskor jobbade Kenneth under några år i Norge, för att arbetet skulle genereramer pengar. Men sedan tröttnade han på resorna och att aldrig vara hemma.

– Jag började med att hyra ut mig själv till andra bemanningsföretag under några år, men sedan den 1 januari i år har jag även några anställda.

Att andelen inhyrd personal ökar är inget unikt för Västmanland säger landstingsrådet Denise Norström, (S), som menar att det sker i hela landet. Hon säger också att det är en påhittad sanning att sjuksköterskorna skulle vara för få.

– Att hyra in personal är en väldigt dyr lösning för landstinget och det finns tillräckligt med sköterskor för att inte behöva göra det. Tyvärr går för mycket av deras arbetstid åt till administrativa uppgifter som någon annan skulle kunna göra, säger Denise Norström och fortsätter:

– Sedan är det illavarslande att en del väljer bort kollektivavtalen.

Kenneth Hopp tog nyligen beslutet att hans företag inte ska ha något kollektivavtal.

–Eftersom vi har myckethögre lön blir avgifterna oproportionerligt höga, vilket innebär att väldigt mycket pengar försvinner på vägen till plånboken, säger han.

Ett av argumenten för att vara anställd hos landstinget är att slippa osäkerheten som det kan innebära att vara bemanningsanställd.

– Det är ett tomt argument. Osäkerheten finns bara i teorin. Det finns alltid ett behov. Vill jag sluta i bemanningen, räcker det att jag lyfter luren nästa dag så har jag jobb hos landstinget igen.

Varför tror du då inte att fler jobbar i bemanning?

– Jag vet faktiskt inte. För mig är det en självklarhet. Förr åkte man till Norge,men med våra lönevillkor och friheter kan jag tycka att det borde vara fler som är bemanningsanställda, säger Kenneth som gärna utvecklar sin egen verksamhet.

– Målsättningen är att få kontrakt med fler landsting, för som det är nu, när vi bara har Västmanland, då är vi lite sårbara tyvärr.

Facket kritiserar landstinget

– Det här är uttryck för att något inte står helt rätt till. Landstinget har problem med att locka sköterskor till sig, säger Janí Stjernström, ordförande för Vårdförbundet i Västmanland.

– Det kommer alltid att finnas ett litet behov för inhyrd personal som kan täcka tillfälliga luckor i bemanningen, men som det är nu, med nästan 10 procent, är det lite väl mycket säger Janí Stjernström som tycker att ett av de stora problemen är bemanningsföretagen som saknar kollektivavtal.

– En bemanningsanställd kan inte heller driva verksamheten på samma sätt som en riktig anställd. Tanken är att bemanningen ska täcka tillfälliga tjänster men som det blivit nu har vi många som jobbar heltid och flera år på det sättet.

Vad är det som är fel hos landstinget då, tycker du?

–Arbetsvillkoren, att man inte äger sin egen fritid och det faktum att man hela tiden måste vara tillgänglig.

FILIP JACOBSON

Mer läsning

Annons