Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Överläkare: Vi hade en donator som var 82 år

En persons död kan bli en annans räddning. Personalen på intensivvårdsavdelningen vill att vi blir ännu bättre på att ta vara på organdonatorer.

Annons
Donationsansvarig. I sitt dagliga arbete har Stefan Ström uppdraget att prata med anhöriga om organdonation när någon på avdelningen avlider.   ” Varje donator är jätteviktig och kan hjälpa upp till åtta personer”, säger han.

I somras väntade omkring 15 personer i Västmandland på ett organ. Flera av dem kommer att få vänta länge. Nationellt sett har kön blivit allt längre de senaste åren.

Men det finns hopp. Förra året donerade sju personer sina organ efter att de avlidit vid Västerås sjukhus. Det är en hög siffra för länet.

– Vi utmärker oss. Det motsvarar en siffra på 28 donatorer per miljon invånare. I Sverige som helhet är den siffran 15, säger Stefan Ström, överläkare på intensivvårdsavdelningen i Västerås och regionalt donationsansvarig i Uppsala-Örebro regionen.

Han har arbetat med donation under 20 års tid och har sett hur utvecklingen går framåt.

– Förut hände det att anhöriga inte ens visste vad donation var när jag frågade. Nu är det vanligt att de tar upp frågan själva innan jag har hunnit ställa den. Det underlättar för oss.

Trots ökad kunskap finns det fortfarande missuppfattningar om organdonation. En av dem gäller ålder.

– Det finns ingen åldersgräns för att donera så som många tror. Vi hade en donator på det här sjukhuset som var 82 år, säger Stefan Ström.

Sverige är ett av de länder i Europa där donationsviljan är som störst. Hela 83 procent av befolkningen är positiv till att låta någon annan få organen efter vår död. Ändå är vi mediokra när det gäller antalet genomförda transplantationer.

– Traditionellt sett i Sverige har det funnits en viss rädsla för att ta upp donation med anhöriga. Man har varit rädd för att det ska traumatisera dem. Men det har skett mycket de senaste åren. Utbildning, organisation och engagemang är a och o. Att man från arbetsgivarens sida förstår att det här är viktigt.

I Sverige krävs det att allmänheten gör sin vilja känd – annars har anhöriga vetorätt och får bestämma huruvida den avlidne ska donera eller ej. Det blir gällande i majoriteten av fallen eftersom endast 16 procent av svenskarna finns med i donationsregistret.

Förra året sade 28 procent av de anhöriga nej till donation.

– Bland de anhöriga som säger nej är det väldigt många som ångrar sig ett halvår senare. Där har vi ett stort ansvar som personal. Jag nöjer mig inte bara med att en familj säger nej. Jag frågar vad de grundar det på. Då tror jag att man kan förhindra att anhöriga ångrar sitt beslut, säger Stefan Ström.

Han anser att den svenska donationslagstiftningen är komplicerad. Regeringen har tillsatt en utredning om donations- och transplantationsfrågor som ska redovisas i oktober 2015.

– Det finns många frågor att belysa som det eventuellt kan bli ändring på.

Mer läsning

Annons