Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Spärrade journaler kan ge sämre vård

Dina läkarbesök kan döljas. Men för läkaren Kristian Wallner är journalerna viktiga verktyg som behövs när han ska diagnostisera sin patient.

Annons
Kristian Wallner, läkare på Bergslagssjukhuset, träffar sällan patienter som vill dölja besvär de haft tidigare.

I Västmanland har cirka 50 personer valt att spärra sin journal. Tidigare hälsoproblem eller bristande förtroende för vården kan vara anledningar till att fler väljer att hemlighålla sin vårdhistorik.

Av de cirka 2500 journalspärrningar som görs varje år har vårdpersonalen märkt att många ramlar in efter att obehörig läsning av journaler har avslöjats i medierna. Antalet spärrningar ökar också i samband med att vårdcentralerna går ut och informerar om möjligheten att spärra sin journal.

På Bergslagssjukhuset har man i nuläget två personer med spärrade journaler.

Som läkare styrs Kristian Wallner av Patientdagalagen. Där står det bland annat att han måste anteckna i patienternas journaler varje gång han ger dem någon form av vård.

– Vi går in och ut ur journaler hela dagarna. Jag öppnar säkert ett hundratal varje dag. Varje provsvar eller remissvar antecknar man, säger Kristian Wallner.

I samma lag, som trädde i kraft 2008, står det att patienten har rätt att spärra sin journal om den vill. Det betyder att vårdpersonalen bara kan läsa information som kommer från enheten som han eller hon arbetar på. Exempelvis så skulle inte en läkare kunna läsa journalanteckningar som hans eller hennes patient gjort hos psykologen, om patienten har spärrat sin journal.

Sedan Kristian Wallner började arbeta på Bergslagssjukhuset i Fagersta 2010 har han träffat få patienter som velat spärra sina journaler.

– Men ibland har patienterna en önskan om att något inte ska tas med i journalen. Då kan man anpassa sig efter önskan och lämna det utanför, om det inte är information som påverkar mitt arbete, säger Kristian Wallner.

Han ser att det skulle kunna uppstå problem i situationer då läkaren måste arbeta med en person som vill ha en spärrad journal.

– Man får arbeta mer här och nu och tala med patienten i stället. Men det blir svårt att bedriva en vettig och adekvat vård om jag inte får skicka med information när jag exempelvis remitterar en patient någonstans, säger Kristian Wallner.

Även Jonas Ekström som är systemägare för den elektroniska patientjournalen i Landstinget Västmanland ser problematiken med spärrade journaler.

– Det du ska vara medveten om när du spärrar din journal är att du kan riskera att få en sämre vård och det blir krångligare för dig, säger Jonas Ekström.

Vården i Västmanlands läns landsting har i dag två journalsystem: Journal III och Cosmic. Skickas journalerna mellan systemen måste patienten godkänna det.

– Inom primärvården använder man Journal III. I specialistvården, på sjukhusen samt i psykiatrin använder man Cosmic, säger Jonas Ekström. Från och med nästa år kommer man successivt att gå över till Cosmic i primärvården också. Det betyder att västmanlänningarnas journaler kommer att skickas och läsas mellan enheterna i högre grad.

En trasslig psykisk bakgrund kan vara en anledning till att patienten vill spärra sin journal. Det är främst inom psykiatrin som patienter väljer att hålla sin journal hemlig.

Mer läsning

Annons