Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

TV: Utställning om fabriken som byggde folkhemmet

Ett 200-tal personer kom på fotoutställningen om Skinnskattebergs boardfabrik. Många mindes tillbaka till tiden då Skinnskatteberg var boardindustrins centrum.

Annons

Det har tagit tre år för Rolf ”Snaggen” Andersson och ett tiotal frivilliga inom hembygdsföreningen att gå igenom 3 000 bilder från tiden när fabriken var i drift. Det var efter att Sven-Erik Tallgren på ABF Skinnskattberg kom med förslag om att ställa ut bilderna.

Rolf Andersson jobbade för Assi, som ägde fabriken, i 34 år. De 20 åren innan nedläggningen arbetade han bland annat som informationschef och var även ansvarig utgivare för Assis företagstidning Assibladet. Under denna tid tog han större delen av de 140 bilder som valdes ut till utställningen.

– Det är jätteroligt att få ställa ut de här bilderna. När jag tog dem hade jag inte en tanke på att de skulle få ett historiskt värde, säger Rolf Andersson.

Med på vernissagen var även Carl-Magnus Gagge från Västmanlands länsmuseum. Han satte bilderna och fabrikens historia i ett större sammanhang för åhörarna.

– Boarden är hård och rak men kan också böjas vilket passade ihop med funktionalismen som växte på 1930-talet. Boarden blev folkhemmets stora byggmaterial, berättade Carl-Magnus Gagge.

Boardfabriken växte till en av de största i landet och boarden från den tiden finns kvar i många kök.

– Skinnskatteberg var en lantlig miljö innan fabriken men inflyttningen gjorde att samhället omvandlades. Mycket i Skinnskatteberg kan man säga är skapat av Boardfabriken.

Många av besökarna på utställningen hade även själva jobbat där. Lars-Göran Fammé jobbade där de sista 15 åren innan fabriken stängdes 1988.

– Jag är född och uppvuxen där. Vi bodde inte mer än 50 meter från fabriken, säger Lars-Göran Fammé.

Han arbetade på instrumentavdelningen och styrde och reglerade produktionen. Han var även med i industribrandkåren som hans far ansvarade för.

– På den tiden jag bodde hemma fanns inte telefon. Så det hände flera gånger att någon från fabriken kom och knackade på fönstret och sa ”nu brinner det” så då stack han ut, säger Lars-Göran Fammé.

Arbetet på fabriken var inte utan risker. Karl-Erik Berg började jobba där 1955. Under 1970-talet blev han sjukskriven på grund av allt sågdamm han andades in i lungorna.

– Inte var det så lämpligt att vara där, det var dålig luft. Damm och rök och jag hade ingen skydd eller någonting för munnen. De var många som blev sjuka, säger Karl-Erik Berg.

Fröet till utställningen var en motion som Inger Griberg, då V-politiker i fullmäktige, la 2004 om att dokumentera fabrikens historia. Rolf Andersson berättar att en ansökan om projektmedel för att göra en bok är skickad då en stor mängd med före detta personal är redan gjord.

Utställningen kommer att fortsätta på biblioteket under februari.

Fotnot: I en tidigare version av artikeln stod det att det kom ett 100-tal personer till utställningen. Cirka hundra kom på vernissagen, totalt under dagen kom cirka 200 personer.

Mer läsning