Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Unikt altarskåp kan sätta kyrka på kartan

Historierna radar upp sig i Västerlövsta kyrka. Fagersta-Postens serie med utflyktstips till kyrkor i trakten fortsätter.

Annons
Altarskåpet i Västerlövsta kyrka är tillverkat 1520 av Jan de Molde i Antwerpen. Skåpet har på flera ställen Antwerpens stadsvapen som föreställer en hand. Det finns teorier om att dess systerskåp stått i Notre-Dame, och numera finns på nationalmuseet i Paris.

På en kulle med utsikt över Heby spränger Västerlövsta kyrkas klocktorn upp genom de gröna trädkronor som bäddar in stenkyrkan. Största delen av kyrkan uppfördes under 1400-talet, men delar av kyrkan är äldre. Dopfunten tillverkades redan under 1200-talet. 

Lars-Göran Sjöling gör sitt 26:e år som kyrkovaktmästare i pastoratet och känner till kyrkan och kyrkogården i minsta detalj. Han och Kenth Hansson, även tjänsteman på Heby kommun, håller om somrarna i guidade turer vid kyrkan.

Inuti byggnaden finns flera föremål som förtjänar sin historia. Ett av dem är altarskåpet som pryder en av kyrkväggarna.

– Jag har haft kontakt med kunniga från Belgien som har tittat på det och kunnat konstatera att det kommer från Antwerpen. Skåpet är daterat till år 1520 och tillverkat av Jan de Molde, berättar Lars-Göran Sjöling.

Ett liknande skåp ska dessutom finnas i Paris.

– En skribent på UNT skrev tidigare om Heby Västerlövsta som världsmetropol. Hon menade att det fanns många sevärdheter i Heby, men att man ofta glömde kyrkan som är ortens äldsta byggnad. Enligt henne ska det finnas ett tvillingskåp till Västerlövstas som tidigare stått i Notre dame och nu finns på Historiska museet i Paris, säger Lars-Göran Sjöling.

Går det att bekräfta?

– Nja, det är mer en kul grej. Det är lite skryt, som på något vis kan sätta Västerlövsta på kartan.

Gravstenarna som omgärdar kyrkan kläds av namn på tidigare prostar, tegelbrukspatroner och vanliga arbetare. Men två av stenarna utmärker sig.

– Det finns helgon som man pratar om att det kommer helig olja ur ögonen på; här i Västerlövsta har vi den blödande stenen, säger Lars-Göran Sjöling och syftar på en av stenarna som står längs kyrkans norra vägg.

Företeelsen beror dock på en kopparutfällning som vid regn gör att det ser ut som om stenen blöder.

– Den kanske mest internationella stenen vi har finns här nere. Den kallas zigenargraven, berättar Kenth Hansson och styr stegen mot ena änden av kyrkogården.

Stenen omgärdas av högt ängsgräs, kättingar på kolonner och kläds av förnamnet Liddi. I början av 1920-talet hörde hon till en grupp kringresande tivoliarbetare, men 1922 ska hon ha drabbats av lungsot och gått bort.

– Det berättas att man gick man ur huse och den dag 1922 då Liddi transporterades med vagn till kyrkan, dragen av vita hästar, berättar Lars-Göran Sjöling.

Det finns varken avtal om gravskötsel eller någon annan som sköter om Liddis grav, men en gång varje sommar tycks hon få besök.

– Man ser aldrig någon besökare gå dit, men en gång varje sommar hittar vi en röd ros vid graven. Vem det är som kommer hit vet vi inte, säger Lars-Göran Sjöling.

Läs också:  Natursten från Fliken i Norbergs gravkapell

Lars-Göran Sjöling är kyrkovaktmästare och förman för pastoratets samtliga kyrkogårdar.
Här ligger Liddi, som gick bort 1922. Efter en speciell ceremoni där folk, enligt utsago, ska ha stått längs vägarna och beskådat hästekipaget som förde henne till den sista vilan.
Kenth Hansson håller under somrarna i guidade turer vid Västerlövsta kyrka.
Caprisgobelängen har tidigare lånats ut till Historiska museet i Stockholm.

Kuriosa om kyrkan

Västerlövsta kyrka är en senmedeltida salkyrka, bestående av ett rektangulärt långhus med kyrktorn i väster.

I tornet finns tre kyrkklockor i olika storlekar. Storklockan är gjuten 1717 i Stockholm och mellanklockan göts 1721 av samma gjuteri. Den lilla klockan, också kallad Gloria, tillkom 2011 skänktes till Västerlövsta av entreprenören Anders Wall och är gjuten på Bergholtz klockgjuteri i Sigtuna.

Det äldsta inventariet i kyrkan är dopfunten av kalksten som tillverkades under 1200-talet.

Tidigare fanns i kyrkan även ett triumfkrucifix från senare hälften av 1300-talet. Numera förvaras det på Historiska museet.

Altarskåpet från Antwerpen är daterat till 1520 och tillverkat av Jan de Molde. På flera ställen har skåpet märkts med Antwerpens stadsvapen som föreställer en hand, vilket indikerar dess äkthet.

Mer läsning

Annons