Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vägglöss ökar lavinartat

Sedan 2009 har antalet vägglussaneringar ökat med över 500 procent och nu sätts nya åtgärder in i kampen – eftersom lössen ökat sin resistens mot kemikalier. – Vägglöss är det absolut värsta skadedjur som finns i Sverige, säger Patrich Bergström på Anticimex.

Annons

Vägglöss har kommit att bli ett samhällsproblem, både i Sverige och många andra länder. Anticimex, och andra skadedjursföretag, rapporterar om en dramatisk ökning av antalet vägglussaneringar under de senaste åren.

– Ökningen är explosionsartad, vilket jag kan vittna om. Jag har jobbat med skadedjursbekämpning i fem år nu och första året hade jag bara ett par vägglussaneringar. Numera har jag runt 50 per år, säger Patrich Bergström, som arbetar på Anticimex.

Många svenskar har fortfarande inte stiftat bekantskap med vägglöss, men de som har det rapporterar om väldigt otrevliga upplevelser. Har man fått in vägglöss i sin bostad gömmer de sig under dagtid i springor, sängbottnar eller möbler.

Under nattens mörka timmar kommer de fram och uppsöker en lämplig värd, ofta en sovande människa, som de kan suga blod av. Vanliga symptom på vägglusförekomst är svullnad tillsammans med viss smärta och klåda, till följd av vägglössens bett.

– Vägglöss är fruktansvärt obehagliga. Att vakna upp av att det sitter djur och suger blod ur en är självklart inget som någon vill, konstaterar Bergström.

En vuxen vägglus är 4-5 millimeter lång, ungefär som en äppelkärna, med bred oval tillplattad kropp. Färgen är ljust gulbrun till rödbrun efter det att den sugit blod. Pålitliga tecken för att upptäcka vägglöss är mörka fläckar av spillning, små runda blodfläckar på lakan, rester efter hudömsningar och levande vägglöss på platser där de kryper in och gömmer sig.

Vägglöss sprids ofta i resväskor, ryggsäckar och begagnade möbler. Många får med sig vägglöss hem från en utlandsresa, eller via exempelvis en säng eller soffa som är köpt på en loppis.

– Ofta dyker vägglöss upp där det är hög rotation av folk, exempelvis studentboenden eller flyktingboenden. Både studenter och flyktingar reser ju, eller har rest, ofta och mycket. Dessutom har många av dem kanske lite taskig ekonomi, som gör att de ärver möblemang eller köper det billigt på loppis eller liknande, menar Bergström.

Två stora aber med vägglöss är också att de är svåra att bekämpa och att de sprider sig snabbt, vilket givetvis kostar bostadsbolag och försäkringsbolag stora summor årligen.

– Vägglöss förekommer mycket oftare i lägenheter än hus. Och får de ordentligt fäste i en lägenhet sprider de sig ofta till andra lägenheter i ett hyreshus och blir då självklart svårare att få bort.

En orsak till att de är så svåra att bekämpa är att vägglöss utvecklas och blir resistenta mot de bekämpningskemikalier som vanligtvis använts.

– Dessutom kan vägglössen klara sig länge utan föda, krävs det så kan de hålla sig gömda i uppemot ett år. Och de är också motståndskraftiga mot värme och kyla. Jag har varit med om att folk har fått slänga hela bohag för att få bort vägglöss, berättar Bergström.

På grund av det skenande vägglössproblemet har flera företag som jobbar med skadedjursbekämpning tagit krafttag. Till exempel öppnade Anticimex förra året ett forskningslabb i Barcelona för att få fram nya bekämpningsmedel och metoder. En av de senaste metoderna är vägglösshundar, som fungerar i princip som narkotikahundar.

– Vi har dock bara ett par hundar i Sverige än och de finns i Stockholmsområdet. Vi jobbar just nu även mycket med värmetält och ånga för att bekämpa vägglössen. I och med vägglössens utbredning lär det komma nya och effektivare metoder hela tiden, säger Patrich Bergström.

Mer läsning

Annons