Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Anders H Pers: Kalifornien har blivit ett fäste för Demokraterna

Annons

Kalifornien har visat vägen förr

Santa Cruz, USA

Tisdag 6 november - Gustav Adolfsdagen - går amerikanerna till val. Ett mellanårsval efter Donald Trumps seger i presidentvalet 2016 och före nästa presidentval 2020.

Valet gäller en tredjedel av de 100 senatorer i Washington vars valperioder går ut, representanthusets alla 435 ledamöter som väljs vartannat år, en del delstatsguvernörer, mängder av skolstyrelser, polischefer och brandkårsstyrelser.

Kalifornien, USA:s folkrikaste stat med 40 miljoner invånare, gränsar i söder till Mexico. Fyra av tio invånare i Kalifornien är Latinos från Sydamerika. Var sjunde invånare kommer från Asien. I miljonstaden San Jose i Silicon Valley där Apple, Google och Facebook har sina högkvarter bildar minoriteterna tillsammans majoritet.

Demokraternas invandrarvänliga politik bidrar till att Kalifornien är ett av partiets starka fästen. Idéer som har blivit huvudinslag i dagens politik både i USA och hos oss började bland demokrater i Kalifornien.

Demokraternas invandrarvänliga politik bidrar till att Kalifornien är ett av partiets starka fästen.

Studentrevolten mot Vietnamkriget startade här. Miljöfrågorna lanserades här innan de blev nyckelfrågor i hela världen.

Lokala kvinnorörelser är också starka bland Demokraterna. Kaliforniens båda senatorer i Washington är kvinnor: Dianne Feinstein och Kamala Harris. Den ena judinna, den andra halvindiska.

Demokraternas ledare i kongressen Nancy Pelosi kommer från San Francisco. Feinsteins styrka har varit hennes förmåga att slå broar mellan blocken i senaten. Nu läggs den förmågan henne till last bland unga demokrater som inte vill höra talas om samarbete med Trumps republikaner.

Demokraternas ledare i kongressen Nancy Pelosi kommer från San Francisco.

Kaliforniens guvernör Jerry Brown är demokrat av klassiskt amerikanskt snitt: Irländsk bakgrund, katolik, lagom vänster. Stark känsla för vad som går och inte går att uträtta i politiken.

Det kom upp ett förslag i Kaliforniens senat att skoldagarna skulle börja tidigast  8:30. Elever som tvingas gå opp i ottan för att komma till plugget tidigare går miste om morgonsömn och kan därför inte hänga med i undervisningen, ansåg förslagsställarna med stöd av framträdande sömnforskare.

Skolstyrelserna var emot förslaget. Föräldrar som måste köra sina barn till skolan innan de själva åker till jobbet var också avoga. Alla är tänkbara väljare som Jerry Brown vill ha på sitt partis sida den 6 november. Han stoppade förslaget. 

Anders H Pers

tidigare huvudredaktör för VLT

krönikör på ledarsidan

Anmäl text- och faktafel