Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Balázs Göransson: Nya tuffa protester utmanar regimen i Ryssland

Annons

Den ryska regimen vill framstå som stark men har den senaste tiden hamnat i obalans på grund av en växande proteströrelse därhemma. Protester mot bland annat miljöförorening, byggprojekt och korruption har spridit sig i Ryssland. Makthavarna tycks vara osäkra på hur de ska hantera situationen. Än har de gett efter för protesternas krav, än har de tagit i med hårdhandskarna.

Det är inte första gången som Vladimir Putins auktoritära styre har ställts mot protester. Mellan 2011 och 2013 hölls en rad demonstrationer mot valfusk i Moskva och Sankt Petersburg. Då svarade myndigheterna med våld och förtryck. Polis sattes in och ett stort antal demonstranter greps.

Dagens protester skiljer sig från de tidigare demonstrationerna i flera avseenden. För det första utmanar de inte landets regering öppet, utan inriktar sig på lokala frågor som sophantering, lokalval och byggen. Denna försiktighet skapar ett dilemma för myndigheterna. Å den ena sidan ogillar de att människor mobiliserar sig. Å den andra sidan kan de inte gripa in utan att det riskerar att utlösa en ännu kraftigare reaktion.

För det andra äger protesterna rum i hela landet. Tidigare var aktivismen koncentrerad till Moskva och Sankt Petersburg. Nu anordnas protester i små och stora städer i norra Ryssland, Sibirien och fjärran östern. Det visar att potentialen för mobilisering är större än vad som tidigare syntes möjligt. Sannolikt har det fått en och annan rysk makthavare att svälja två gånger.

För det tredje är det främst unga som deltar i protesterna. Så pass unga var de vid en landsomfattande protest i mars 2017 att Putins pressekreterare Dmitri Peskov anklagade arrangörerna för att föra dit minderåriga. Arrangörerna avvisade anklagelserna men erkände att runt 70% av deltagarna var mellan 18 och 30 år.

Det är tydligt att regimen inte förstår protesterna. Istället för att tillmäta deras krav någon legitimitet behandlar makthavarna dem som ett hot. Ibland försöker de manövrera ut dem, i andra fall kväsa dem.

När människor demonstrerade mot ett planerat kyrkbygge i en stadspark i Jekaterinburg i början av sommaren greps över hundra personer, varav 33 fängslades. De senaste veckorna har tusentals gripits i Moskva när de demonstrerade för att oppositionspolitiker skulle tillåtas att delta i lokalvalet i höst.

Frågan är om inte regimen genom sin klumpighet riskerar att frambringa just det hot som den vill avvärja. När fler människor blir övertygade om att deras krav på mindre korruption, renare miljö och friare val inte kommer att tolereras av myndigheterna, är det då inte myndigheterna som kan komma att uppfattas som det egentliga problemet?

Markus Balázs Göransson

Biträdande lektor Försvarshögskolan och västeråsare

Markus Balázs Göransson är en av flera fristående krönikörer på ledarsidan. De tar självständig ställning, åsikterna behöver inte sammanfalla med ledarredaktionens.

Anmäl text- och faktafel

Annons