Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En ständigt aktuell Stig

Han är på tapeten ännu 30 år efter sin död. Mängder av människor älskar hans porslinsdekor och barnboksillustrationer. Men Stig Lindberg var också en kontroversiell person som väckte starka känslor. Nästa år skulle han ha fyllt hundra

Annons
Stig Lindberg i Gustavsbergs porslinsfabrik år 1960 med en fågelmatare.

En fantasifull tusenkonstnär med ett stort ego och en enorm betydelse för svensk formgivning – så kan man beskriva Stig Lindberg. Bortsett från en kort period strax efter hans död på 1980-talet har hans design alltid känts lika trendig.

– Jag tror att han svarar på ett grundläggande behov av skönhet och dekoration hos människor, men där det dekorativa samtidigt håller en viss klass, säger Anna Larsdotter, journalist och författare till boken ”Stig Lindberg – Människan, formgivaren”.

Hon tycker inte att Stig Lindbergs design bara är yta, utan också har själ och humor.

– En liten dos av vanvördighet, som han ibland visade prov på, ger en extra krydda. Den kombinationen är oslagbar, säger hon.

Att Stig Lindberg skulle bli konstnär var inte självklart med tanke på hans omgivning under uppväxten – hans far var militär och hans bröder blev ingenjörer.

– Som barn var han lite klen, som man sa, och passade inte till att bli militär. Han gjorde inte så bra ifrån sig i skolan heller – förutom i teckning och musik, säger Anna Larsdotter.

När Stig Lindberg flyttade till Stockholm var det för att bli teckningslärare. Men i storstan kom han i kontakt med keramiken och valde den banan i stället. På kort tid blev han en framgångsrik formgivare och med hjälp av sin kaxighet fick han anställning på en av Sveriges mest tongivande porslinsfabriker.

En dag klev Stig Lindberg helt sonika in på porslinsfabriken i Gustavsberg och bad om ett jobb. När de sa att de inte kunde anställa honom svarade han att om de anställde honom skulle han se till att det blev jobb på fabriken. Han visade sig ha rätt, och han blev Gustavsberg trogen under hela sin karriär.

– Han kom ju nästan att bli synonym med Gustavsberg. Fabriken behövde honom och han behövde den. Han var Gustavsbergs ansikte utåt, ett internationellt känt affischnamn och en pr-symbol. Men han utnyttjade också sin position på fabriken, det passade honom att ha den i ryggen, säger Anna Larsdotter.

Än i dag tillverkas Stig Lindbergs serviser i Gustavsberg och bland andra ”Berså”, ”Spisa ribb” och ”Adam” nyproduceras.

Stig Lindbergs produktionsår sammanföll med en speciell period i Sveriges historia, den då drömmen om folkhemmet förverkligades. För varje år som gick höjdes levnadsstandarden för folket. Optimism och framtidstro genomsyrade samhället.

– För Stig Lindberg var det viktigt att hans design var tillgänglig för alla, porslinet såldes på Domus där vanliga människor handlade. Han trodde på att samhället blev bättre om man hade vackra saker omkring sig, och menade att konst inte bara var för överklassen, berättar Anna Larsdotter.

Designen skulle också vara praktisk och underlätta för husmor i vardagen.

– Han hade en funktionalistisk inriktning på sitt formgivarskap, det skulle vara enkelt att ta fram och använda. Han gjorde till exempel stekpannor och grytor att flytta direkt från spisen till matbordet, så att maten inte behövde läggas upp på uppläggningsfat.

Som person beskrivs Stig Lindberg som att han alltid var på språng. Han satt aldrig stilla utan halvsprang genom livet. Han hade en enorm energi och vilade sällan. Dessutom var han lite narcissistisk, han tyckte om att framhäva sig själv och tog mycket plats.

Stig Lindberg undervisade på Konstfack där han hamnade i en del konflikter. Det hände att elever gick gråtande från hans lektioner.

– Han var inte så pedagogisk kanske, och inte alltid så vänlig heller. Men ett stort ego kanske var en förutsättning för att ta sig dit han kom rent karriärmässigt.

Under Stig Lindbergs produktiva decennier, 1950, 60- och 70-talet, rådde en kreativ tid i svensk keramik. Intresset och produktionen ökade enormt.

– Det låg något kreativt i luften under den här tiden, impulser gick mellan de olika porslinsfabrikerna, mellan lärare och elever och mellan de nordiska länderna, säger Anna Larsdotter.

De olika formgivarnas verk liknade varandra mycket. Man kan till exempel se Stig Lindbergs former i danske Björn Wiinblads eller finske Birger Kaipiainens verk, även om det är svårt att säga vem som inspirerade vem från början. Vissa formuttryck blev typiska för en tid, mer än för en specifik formgivare.

– Men ingen var så snabb som Stig på att plocka upp trender, han kände av förändringar i tidsandan före alla andra, säger Anna Larsdotter.

ANNA BRATT/TT

Fat i serien
Stig Lindbergs serie
Stig Lindberg gjorde mer än porslin och keramik, bland annat industridesign för Electrolux och utsmyckning av offentliga platser. Men även Bonniers lexikon från 1961.
Stig Lindbergs klassiker
Stig Lindbergs porslin säljs dyrt i antikaffärer i dag. Här skymtar Tahiti, som går för1300 kronor för en kopp med fat. Andra exempel på klassiska Lindbergserviser är
Tapeten
Halssmycke gjort av servisen
Anna Larsdotter.

Stig Lindberg i årtal

1916: Föds i Umeå.

1935: Börjar Tekniska skolan (Konstfack).

1937: Kommer till Gustavsberg som 20-åring.

1949: Blir konstnärlig ledare på Gustavsberg.

1957: Blir huvudlärare i keramik på Konstfack

1960:

. Lanserar ”Berså”, den verkliga storsäljaren.

1974: Drabbas av lungcancer och opererar bort ena lungan.

1980: Flyttar till Italien.

1982: Dör i en hjärtinfarkt.

Mer läsning

Annons