Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Låt tapeterna berätta om huset

Tapeter är konstverk i sig och säger mycket om hemmets ägare, och de kan också ge oss en vink om vem som bott där tidigare. Byggnadsvårdsnörden väljer en handtryckt tapet som stämmer med husets ålder.

Annons

Man ska renovera ett rum och börjar riva lite i den slitna tapeten. Under finns en annan väggbeklädnad, och under den ytterligare en. Det blir som ett litet titthål tillbaka genom tiden, genom husets historia.

– Tapeter är som husets årsringar, man kan se vilka som har bott där, vad de var för ena. Var de djärva eller fega, moderna eller traditionella, säger Mats Qwarfordt, tapetmäster på Handtryckta tapeter.

Han är en av några få entusiaster i hela Europa som sysslar med restaurering och nytryck av historiska tapeter.

En handtryckt tapet är mer än ett stycke historia som berättar vilka vi är. Den gör också rummet mer levande och harmoniskt.

– Det är en speciell känsla i ett rum med handtryckta tapeter. De är inte perfekta – det går inte, eftersom man trycker en mönsterlängd i taget och en färg i taget. Det blir alltid små variationsmissar, som inte syns när tapeten kommer upp, men som ändå är sköna för ögat, säger Mats Qwarfordt.

Med en helt perfekt, printad tapet syns alla missar och fel tydligt. Dessutom är nästan alla moderna tapeter för blanka, tycker Mats.

– Ljuset studsar på väggarna. Men en matt yta ”suger” ljus och kan färgsättas på ett helt annat sätt.

Kunderna är ofta hembygdsgårdar, museer och slott, men också torp- och lägenhetsägare i hela Norden. Den som hittar en liten tapetflik och vill återskapa originalet kan vända sig till Mats Qwarfordt.

– Vi kan ändra färgaccenter om kunden vill det, för att den bättre ska passa in i rummet som det ser ut nu – ofta gjordes ju varje mönster i flera färgställningar. Men vi ändrar ingenting annat, den trycks på samma vis och på samma papper som i original.

Förutom att restaurera och nytrycka bevarar Mats också gamla originaltapeter i sin samling. En dag hängde en plastpåse på dörren när han kom till jobbet. Innehållet var väldigt speciellt.

– Där låg en tapetbit som visade sig vara från 1741 – den äldsta kända, som är tryckt i Sverige. Där låg också en lapp med en hälsning från två målare som restaurerade en fastighet i Gamla stan, men ingen mer information om var.

Det är inte bara tapetnördar som intresserar sig för historiska väggbeklädnader.

– Man uppskattar genuint hantverk och det som görs från grunden. Sedan ska man inte bo i ett museum, tycker jag, men hemmet visar ju vem man är. Om man målar allt i Stockholmsvitt och caffe latte, hur intressant blir det? Det säger ingenting, säger Mats Qwarfordt.

Väggen är rummets största yta, och att klä det med en tidsenlig tapet blir en hyllning till huset och tiden det byggdes, tycker Mats. Men naturligtvis är det dyrare att välja handtryckta varianter än att åka till en lågpriskedja och köpa tapetrullar.

– Tapeten är ofta det sista man tänker på när man renoverar. Många köper gärna en soffa för 30 000 men skulle aldrig lägga 20 000 på en handgjord tapet.

ANNA BRATT/TT

Från rekonstruktion till nytryck. Det här gustavianska mönstret från 1780-talet trycktes av tapetmakare Johan Norman, som verkade i Gamla stan år 1770-1804.
Hos tapetmakeriet Handtryckta tapeter är väggarna täckta av hyllor med tapetrullar - den äldsta är från 1741 och den yngsta från 1980-talet. Här är en riktig
Hos tapetmakeriet Handtryckta tapeter är väggarna täckta av hyllor med tapetrullar - den äldsta är från 1741 och den yngsta från 1980-talet.
Mats Qwarfordt vid screentryckutrustningen som används för att trycka tapeter i stugan på Långholmen i Stockholm. Handtryckta tapeter har specialiserat sig på nyproduktion av historiska tapeter.
Bårder på rad hos Handtryckta tapeter, som huserar i en liten stuga på Långholmen i Stockholm.
Block för blocktryckning av tapeter. Man trycker en färg i taget med olika block.
Tråd av ull och lin användes när man vändspikade tapeter. En våd spikades upp med den tryckta sidan mot väggen, och tråden drogs mellan spikarna. Därefter vändes tapeten rätt och veks över spikraden.
1920-talsklassicism var den första helt svenska stilen.
En riktig 70-talstapet. Klara, rena färger och stiliserade och lite naiva mönster var inne.
En blommig tapet från förrförra sekelskiftet i så kallad chinoiseriestil.

Första tryckta tapeten från 1400-talet

De tryckta tapeterna tillkom kring 1480 i Frankrike och England. De skulle imitera dyrare väggbeklädnader, men utvecklades snart till en egen konstform.

De äldsta kända bevarade exemplen är från 1500-talets England.

Den äldsta tapeten man har hittat i Sverige är en renässanstapet från 1570-talet, tillverkad i Tyskland. Den äldsta svensktillverkade tapeten, som man har hittat, är från 1741.

Tapeter gjordes av textillump, på ark som limmades ihop till våder. Våderna syddes ihop till ett enda sjok med uttag för dörrar och fönster. Tapeten monterades på väggen i ett stycke. Tapeter var status, och fungerade dessutom som vind- och fuktspärr. När man flyttade plockade man ned tapeterna och tog dem med.

Under mitten 1700-talet i samband med rokokon blev det mode i Sverige att ha papperstapeter i stället för siden eller gobeläng.

Från mitten av 1800-talet, då man kunde göra papper av cellulosa och trycka med valstryck, blev tapeten folklig. Då fanns tapetfabrikanter i varenda stad och mönsterutbudet växte enormt.

Källor: Ne.se, Mats Qwarfordt

Mer läsning

Annons