Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sitt vackert

Alla hem har dem, och de flesta människor har sin alldeles egna favoritmodell. Vi pratar om stolen – en möbel som lämnar få oberörda och kan varieras i det oändliga.

Annons
”Svenska stolar och deras formgivare 1899–2013”.

Vi sitter på stolar när vi arbetar, väntar, knyter skorna, äter och ser på tv. Stolar och fåtöljer är möbler som vi bokstavligen har nära oss. Våra bakdelar ska vila bekvämt mot sitsarna, ryggarna omslutas av sköna ryggstöd och baksidan av låren stabiliseras precis så där lagom. Och det är betydligt svårare än vad man kan tro att förena form och funktion och skapa någonting som håller över tid.

– Stolen ska se bra ut från alla håll, den ska passa långa och korta, tjocka och smala. En del ställer till och med kravet att användaren ska se snygg ut när han sitter i den, säger Dan Gordan.

Han är redaktör på Sköna hem och författare till boken ”Svenska stolar och deras formgivare 1899–2013”. Den är ett praktverk över svensk formhistoria och presenterar sittmöbler från Carl Larssons klassiska matsalsstolar, 1930-talets funktionalism och futuristisk 1960-talsdesign till stolar från dagens kända formgivare som Peter Andersson och Nina Jobs. Boken kom ut första gången 2002 och i våras i en ny, reviderad upplaga.

– Stolar uttrycker en personlighet som gör att formgivare och arkitekter går

i gång och många av dem ger sig i kast med uppgiften att skapa sin egen variant.

Den som letar efter den perfekta stolen eller fåtöljen måste börja med att fundera på i vilket sammanhang den ska användas.

– I en reception eller hotellobby kan man stå ut med att fåtöljen handlar mer om form än om funktion, medan man ska kräva allt av en matsalsstol. Bekvämlighet och skönhet utan kompromisser!

– I en köksstol ska man kunna sitta i timtal och njuta av en god middag i goda vänners lag utan att behöva bryta upp på grund av träsmak och ömmande ryggar.

Dessutom upplever vi samma möbel helt olika. Den som är bekväm för mig är inte nödvändigtvis det för dig. Och vilket kön vi har spelar in – män och kvinnor sitter helt olika på en stol. Det är viktigt att ta med i beräkningarna – särskilt när det handlar om kontorsstolar.

– Ändå utgår alla stolar från mäns kroppar. Det var därför det var så intressant att få i uppdrag att ta fram en kontorsstol för kvinnor, berättar Monica Förster.

2009 skapade hon stolen ”Lei” för Officeline, på initiativ av vd:n och grundaren Lennart Tranback. Han hade en känsla av att det fanns skillnader mellan mäns och kvinnors behov och beställde en undersökning av ergonomen Ellen Wheatley som bekräftade hans tes. Hennes forskning visade att män och kvinnor har helt olika belastningsmönster när de sitter och arbetar.

– När män blir trötta eller spända lutar de sig bakåt och håller benen brett isär. Kvinnor, däremot, tenderar att luta sig framåt och dra upp axlarna, säger Monica Förster.

Det var saker som hon tog hänsyn till och försökte kompensera för när hon designade ”Lei”. Där är stödet för svanken reglerbart och sitsen vinklad på ett helt annat sätt en på en traditionell arbetsstol.

Ergonomi har funnits med i designprocessen under lång tid. Där var Bruno Mathsson och Bengt Åkerblom några av pionjärerna redan på 1930- och 1940-talet. Dan Gordan menar att två årtionden är starkare än andra vad det gäller formgivning i Sverige. Det är 1930- och 1950-talet och går att koppla samman med två form-, arkitektur- och konsthantverksutställningar: ”Stockholmsutställningen”, som arrangerades 1930, och ”H55” i Helsingborg 1955. Många duktiga arkitekter och formgivare var aktiva då, och en allmän inställning av ”Nu är vi moderna!” präglade tidsandan och skapade en alldeles speciell kreativitet.

I synnerhet 1950-talet var designens årtionde även när det gäller mode, textilier, bilar – ja, all sorts formgivning. Det märks också på sittmöblerna från den här tiden. Några av våra största klassiker som Yngve Ekströms ”Lamino” och Ilmari Tapiovaaras ”Fanett” kom till då.

– Men alla årtionden har sina guldkorn. Även 1980-talet – som annars lämnar en del att önska formmässigt – har sina förtjänster och intressanta objekt, säger Dan Gordan och nämner Jonas Bohlins betongfåtölj ”Concrete” från 1981 och Mats Theselius ”Älgskinnsfåtölj” från 1985.

Att någon gång få rita en stol är den stora utmaningen för nästan varje formgivare och arkitekt. Dan Gordan har samlat de mest kända stolarna i sin bok. Här sitter han i en av sina favoriter, ”Trienna” från 1957 av Carl-Axel Ackling. Framför honom ser man Carl Malmstens klassiska ”Lilla Åland”, fast med armstöd.
”Poem” från 1953 av Erik Chambert
”Stor Eva” från 1958 av Kerstin Hörlin-Holmquist.
”Nomad” från 2013 av Åke Axelsson.
”Tilt” från 2005 av Peter Andersson.
”Stol 2025” från 1925 av Josef Frank.
Kontorsstolen ”Lei” är designad av Monica Förster enkom för kvinnor.

Dans fem favoriter

”Jag har fått frågan förr och jag brukar plocka ut olika varje gång”, säger Dan Gordan. Den här gången valde han:

1. ”Stor Eva” från 1958 av Kerstin Hörlin-Holmquist. ”Den ingår i en hel familj som heter ’Paradiset’. Några av modellerna har kommit i nyproduktion nu, vilket är jätteroligt.”

2. ”Stol 2025” från 1925 av Josef Frank. ”Jag är väldigt svag för hans möbler. Den där ritade han när han fortfarande bodde i Österrike, sedan plockade Svenskt Tenn upp den.”

3. ”Nomad” från 2013 av Åke Axelsson. ”Den kommer som ett litet paket på posten så sätter man ihop den själv – utan vare sig skruvar eller lim.”

4. ”Tilt” från 2005 av Peter Andersson. ”Så genialt att bejaka det faktum att många gillar att vicka på stolen!”.

5. ”Poem” från 1953 av Erik Chambert. ”Den är så elegant och så hållbar. En underbar stol.”

Mer läsning

Annons