Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nya avsnitt av "Unika rum"

Udda platser och kreativa lösningar att bli inspirerad av!

Hängmatta, bollampor och hemgatan i Nicaragua – färgstarkt och lekfullt hemma hos familjen Manzanares

Linnéa och Sergio Manzanares tycker om att låta gästerna hjälpa till. En gång när Linnéas mormor kom på besök var köket fullt av människor som lagade mat. Till sist var mormor tvungen att fråga, ”Vem är det som bor här egentligen?”
– Hon var ganska chockad i början. Men sedan åt hon med god aptit, säger Linnéa.

Annons

Följ med in i familjen Manzanares speciella hem:

Emrik har fått ett eget rum och det vill han gärna visa. De gröna hulken-handskarna är hans favorit just nu. Framför tavlan med idolen Joe Hill hänger en bild på rockgruppen Kiss och mitt i hyllan står en blå lampfot tillverkad av gamla leksaker från när mamma var liten. Det var Linnéa som ville göra en present till Emrik och skapade den.

– Jag tycker inte den blev så bra. Jag vill hellre kunna leka med leksakerna, säger Emrik ärligt.

Linnéa och Sergio ler i bakgrunden. Den egna skrivplatsen tycker han däremot blev mycket bra. Där ligger pennor och block och väntar, några nygjorda teckningar med en vampyr, en varulv och en inköpslista där det står ”hamburgare utan ketchup”. Jag frågar vad han gör mer vid skrivplatsen.

– Läxan, svarar Emrik som är fem år.

– Vad har du för läxor då?

– Jag gör mina egna läxor.

Hängmattan från Nicaragua är perfekt att leka i och gärna ”Bockarna Bruse”.

Ett belåtet leende spricker ut. Rummet är mysigt med mjuka kuddar, ett grönt sidentäcke efter släkten i Ö-vik och en blå hängmatta från Nicaragua. Dit reser de nästan varje år. Där föddes Sergio och där har han en stor del av sin familj. I Nicaragua använder man hängmattor som dagbäddar. Hos Emrik har det hänt att övernattande gäster sovit i hängmattan.

Den är också perfekt att leka i och gärna ”Bockarna Bruse”. Linnéa ställer upp och Emrik vill vara trollet. Han sätter sig under den virkade bron som hålls upp av två kraftiga krokar fästa i betongen.

– Det är Linnéa som är den praktiska. Det är hon som skruvar och spikar i vårt hem, säger Sergio.

Hon visar slagborren som ligger nära till hands i ett förråd. En bra investering när man bor med stenhårda väggar. Men om hon är den som fixar i hemmet är han den som står mest i köket. Han lagar grytor, soppor och ugnsplåtar med rotsaker och blandar svensk mattradition med inspiration från hemlandet.

I Nicaragua använder man mycket lime och de har alltid en vitkålssallad med lime och chili på bordet. De tycker också om att laga mat tillsammans och gästerna deltar ofta i bestyren. En gång när Linnéas mormor kom på besök var köket fullt av människor som lagade mat. Till sist måste mormor fråga, ”Vem är det som bor här egentligen?” Hon tittade över axeln på Sergio som rörde i en gryta, vände sig mot Linnéa och fortsatte: ”Vet han vad han gör?”

– Hon var ganska chockad i början. Hon som alltid har lagat maten själv och så stod det fullt med män i vårt kök. Men sedan åt hon med god aptit.

De flyttade till lägenheten för sju år sedan. En rymlig trea på 130 kvadrat och de föll för läget och den ovanliga planlösningen. När man kommer in är det två små rum rakt fram. Resten är vardagsrum och kök som ett enda öppet rum.

Linnéa sköter slagborren. En bra investering när man bor med stenhårda väggar.

Direkt i hallen finns en kom ihåg-skylt med orden ”busa, älska, dansa, gråta och kramas”. Intill den är det en liten hylla där gästerna uppmanas att lägga ifrån sig mobilerna.

– Mobilstationen är en nyhet som vi inte har hunnit prova än. Vi får se hur det går, en del har ju svårt att vara utan den, säger Linnéa.

Bakom väggen med palmer finns gästtoaletten och i vardagsrummet fortsätter känslan av exotisk djungel. I fönstren står det långa rader av höga växter och gardinerna är gröna eller mönstrade med prunkande blad. Fototapeten mitt i rummet av Linnéas bror fotografen Jonas Forsberg är Sergios barndomsgata i Granada. Där gick han till torget varje dag när han var liten.

– Jag längtar ofta dit. Särskilt när det är vinter här, säger Sergio.

De tycker att det är viktigt att bådas berättelser syns i hemmet. För Linnéa som kommer från Örnsköldsvik är det lite enklare. Hon har samlat på arvegods och avlagda inredningar och visar ett gammalt frisörbord med inbyggd spegel, det använder hon som ståbord för datorn. En affärsdisk med svart skiva har blivit en extrabänk i köket. Några limefrukter ligger på ett fat av Gävlekeramikern Maggie Wibom. Emaljbordet framför soffan ärvde hon av en kollega. Emriks svenska farfars barnstol från 50-talet har blivit en plats för buddafiguren som de tog med hem från Sri Lanka.

Till i höstas hade Emrik sin lekhörna bakom soffan. Med närhet till allt och alla. Men nu har han fått eget rum och hörnan har förvandlats till ett bibliotek med läsfåtölj och mjuk matta. På balkongen utanför hänger ett knippe rislampor. Pimpade av Emrik och Linnéa med textrader av Laleh, farliga monster och vadd. Linnea ville göra en moln-lampa och slaktade en kudde för att få material.

Närmast köket har de en lounge med en nätt soffgrupp från 60-talet efter Linneas mormor och morfar. Där sitter de ibland och äter frukost men det är också en populär plats för gästerna.

– Vi tycker om att ha mycket folk hemma och ibland är vi 20 stycken. Det funkar jättebra eftersom planlösningen är så rymlig.

Linnea jobbar med Gävles Unga, bland annat med bokprojektet ”Att komma till ön med skatten är inget äventyr” som fortfarande ger ringar på vattnet. I höst blir det en utställning på Länsmuseet. Men först ska designprojektet Gävleborg Loves Fashion ge en modevisning på Elite Grand Hotel med ung design inspirerad av återbruk på temat framtid.

Sergio jobbar på kommunen som projektsamordnare inom Kultur & Fritid.

– I sommar händer det mycket i Gävle. Det blir en ny barnfestival med många roliga aktiviteter och Gävle Pride kommer att samarbeta med Balkongfesten. Vi håller precis på att boka en större artist, men än är det hemligt vem.

I år kommer Sergios pappa från Nicaragua för att hälsa på. Det är första gången i Sverige på 26 år. Då ska de visa honom Gävle. Men också Järvsö, Söderhamn och Örnsköldsvik. Alla platser de bott på och som de alltid har pratat om.

Och snart kommer Linnéa att få snickra en extra vägg, i höst kommer nämligen familjemedlem nummer fyra.

FAKTA: Linnéa, Sergio och Emrik Manzanares

Gör: Hon är utvecklingsdirektör för Gävles Unga och han är projektsamordnare i Kultur & Fritid på Gävle kommun

Bor: På 130 kvadrat med öppen planlösning i centrala Gävle

Stil: Retroprylar, arvegods, personliga minnen, återbruk, grönska och starka färger

Retrotavla som förespråkar nykterhet.

Fliklampa och träd med mustascher.

En klase pimpade rislampor.

Väggflugan av skrot är från Kuba-resan i höstas.

Lampa med viktiga kom i håg-ord och en mobilstation.

Den blå lampfoten gjorde Linnéa av gamla leksaker.

Sergio pustar ut i hängstolen som Linnéa har monterat i vardagsrummets tak.

Bananreklam och rostiga ljushållare av bästa vännen Anna-Karin Slättmyr.

Emrik och Linnéa har pimpat en klase rislampor som lyser upp på balkongen.

Doris och draken ritade Linnéa nyligen.

Lekhörnan bakom soffan blev en bibliotekshörna.

Foto på Höga kusten av Jonas Forsberg, med kaktus och fliklampa.

Djungeltapet i hallen.

Bokprojektet ger fortfarande ringar på vattnet. I höst blir det en utställning på Länsmuseet.

Lampan över matbordet kommer från mormor.

Ett vardagsrum med plats för bus och mys.

I soffgruppen från 60-talet äter de frukost, pratar och leker.

Färgstark lya med öppna vyer.

Retro snurrfåtölj, snäcklampa, Linnéas målning av Gudfadern och omslaget till deras magasin.

Mer läsning

Nya avsnitt av "Hemma hos"

Inspireras av planlösningar, inredning och färgval!