Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Rökförbud är frihet för alla

Annons

Många debattörer väljer att ställa sig på minoritetens sida när man menar att det är för många förbud för rökare.

En ledare i en lokaltidningen skriver bland annat: ”Rökförbuden och moralbeskattningen är dock ytterst ett sätt att bekämpa rökningen som sådan. Att människor och näringsidkare har rätt att forma sitt liv och sin verksamhet efter eget lynne behöver ingen sympati …”

Det låter vettigt, men det är ju inte sant. Alla människor och näringsidkare har inte rätten att forma sitt liv, eftersom det står en rökande person i vägen.

Rökförbud handlar därför om en frihet för alla, inklusive rökarna.

Hittills har minoriteten (rökarna) fått begränsa friheten för majoriteten, oss övriga.

Detta är inte demokrati. Demokrati är att ta hänsyn till alla och den som påstår att rökarna tar hänsyn, bör gå ut på gator och torg och se hur rökare många gånger gör, de tänder cigaretter utan att ta den minsta hänsyn till omgivningen.

Många kan vittna om den passiva rökningens skadeverkningar. Det är ju enbart en mindre del av röken som rökaren får i sig, merparten av röken går ut till omgivningen. Rökaren skadar inte bara sig själv, utan de bidrar i stor utsträckning även till att omgivningen ofrivilligt utsätts för hälsorisker till exempel astmaanfall, i värsta fall kan detta få riktigt allvarliga konsekvenser.

En sidoeffekt som inte rökarna tänker på är att det (osar/stinker) en bra bit runt om dem. De känner inte detta själva.

Det är en självklarhet att rökarna ska få hjälp med att sluta röka, om de avser att göra det, och en av flera metoder är att genom lagstiftning begränsa rätten att röka på ett flertal offentliga platser. Besluten bygger ju på att rökarna själva inte förstår vitsen med att ta hänsyn till dem som mår dåligt av rök och i synnerhet av passiv rökning.

WHO (Världshälsoorganisationen) har gett ut riktlinjer som Sverige har godkänt. Där har vi som land lovat att ingen ska behöva utsätta sig för sånt man inte själv vill.

De skriver ungefär så här: En människas frihet får bara inskränkas av en annan människas frihet!

Det betyder, i detta sammanhang, att en rökares frihet att röka ska inskränkas då den inkräktar på någon annan människas frihet att slippa rök.

Blir du som röker störd av alla som inte röker? Varför kan en rökare emotionellt inte förstå vilka problem som de skapar, ger för effekter? En rökare kan få hjälp och stöd på många sätt, varför är det då så svårt att visa empati för dem som inte röker och för dem som ofrivilligt utsätts för passiv rökning?

Finns det en gräns för strävan att begränsa rökningen? Det är fel frågeställning. Frågan bör lyda: finns det en gräns för hur många som ofrivilligt ska utsättas för rök?

Att rökning skadar både rökaren och omgivningen vet vi redan. Färre sjukskrivningsdagar tjänar både individen och samhället på. Ett rökstopp betyder därför en nystart på en resa till en friskare kropp.

Häng med på den resan och bli tobaksfri redan idag!

Astma- och Allergiföreningen Mellansverige

Rebecca Juhlin

Ordförande

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons