Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gustav Ericsson: Sverige behöver nyktrare villkor för mikrobryggerierna

Annons

I mitten av 90-talet var antalet ölbryggerier i Sverige lätträknade och de flesta var kvantitetsfokuserade storproducenter. Men på mindre än 20 år har bryggerinäringen förändrats. Efter flera decennier av rent industribryggande blomstrar marknaden för de småskaliga brygderna igen.

De som dricker öl har blivit mer intresserade av hantverksproducerad kvalitetsöl än massproducerade långburkar.

Mikrobryggeritrenden, som importerades från USA, gjorde att branschen växte explosionsartat och för knappt två år sedan startades det mer än ett bryggeri i veckan i Sverige.

Även om samma takt inte kan hållas i dag så sprider sig dofterna av humle och malt allt mer över landet. Framgångssagorna har avlöst varandra.

I hela Västmanland bubblar – bokstavligen – bryggerinäringen, från Ferna Forge Brewery i Skinnskatteberg till Strömsholms Brygghus i Köping och Hantverksbryggeriet och Coppersmith's i Västerås.

Att driva ett mindre bryggeri i Sverige är däremot inte lätt. Framför allt inte på landsbygden. I "Januariavtalet" fick Centerpartiet förvisso med sig regeringen på att utreda gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Men det är just bara en utredning, risken är överhängande att det även denna gång leder till intet.

Än väntar alltså många år innan bryggeribesökarna kan köpa med sig en flaska eller två hem från det lilla mikrobryggeriet i byn.

En än större utmaning, åtminstone ekonomiskt, är alkoholskatten. Svenska mikrobryggerier betalar nämligen högst skatt i hela EU. Detta trots att EU redan 1992 införde ett direktiv som uppmuntrar till lägre punktskatt på alkohol för mikrobryggerier (Artikel 4.1 av Direktiv 92/83/EEG).

Tre länder i EU har högre alkoholskatt på öl än Sverige – Finland, Irland och Storbritannien. Men de har, till skillnad från Sverige, valt att ge småbryggerier en skattelättnad på 50 procent.

21 av EU:s 28 medlemsländer nyttjar i dag möjligheten till differentierad alkoholskatt och ger lokala bryggerier med liten produktion en skattelättnad. Men Sverige har under flera decennier konsekvent sagt nej till detta.

Italien, Litauen och Spanien har inte heller någon differentierad alkoholskatt för mindre bryggerier, men det beror på att alkoholskatten i dessa länder redan är så pass låg att en sänkning av punktskatten skulle ha marginell påverkan på konsumentpriset.

En rapport från intresseorganisationen "Sveriges oberoende småbryggerier" och LRF gör gällande att mikrobryggerierna har skapat fler än 2 000 arbetstillfällen i Sverige. Om Sverige följde EU:s uppmuntran om lägre punktskatt på alkohol för mikrobryggerier – och införde gårdsförsäljning! – skulle än fler jobb kunna skapas.

För ett bryggeri som verkligen är "mikro-" skulle en skattelättnad kunna betyda att ägaren kan arbeta heltid med bryggande i stället för att bara ha det som hobby.

Gårdsförsäljning och en differentierad alkoholskatt är verkligen inte lösningen på landsbygdens alla utmaningar. Och det handlar inte heller (bara) om att vi ska kunna dricka billigare öl.

Det handlar om bättre villkor för småbryggerier i Sverige, en nyktrare näringspolitik och om att utveckla – inte avveckla – den svenska dryckeskulturen.

Anmäl text- och faktafel

Annons