Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svenska profiler minns Hasse Alfredson med värme: "Han ville att alla skulle må bra"

Artikel 3 av 3
Hasse Alfredson död
Visa alla artiklar

Folkkäre Hasse Alfredson dog på söndagen. Nu strömmar kommentarerna och minnena in från andra profiler i Sverige.

Annons

Hasse Alfredsson vid invigningen av Världens minsta museum.

I skånska Tomelilla finns "världens minsta filmmuseum och världens största Hasse & Tage-museum". Ordförande i museets vänförening är filmproducenten Helene Granqvist.

Mitt varmaste deltagande till familjen, säger hon och ger sin bild av Hans Alfredsons betydelse:

– Vi pratar mycket om Hasse och Tage-andan. Och de fantastiska värden som han skapade hoppas jag att vi som nation kan förvalta. Hasse representerar humanism, samhällsengagemang och att vara i fas med samtiden och göra högkvalitativ film, men ändå med förmågan att vara folklig.

– Jag tänker på hur viktiga Hasse och Tage har varit för vår identitet, säger hon till TT.

Hans "Hatte" Furuhagen, antikhistoriker, hedersdoktor och tv-producent, arbetade i många år tillsammans med Hasseåtage, framför allt i programmet Mosebacke Monarki som sändes i radio men också en period i tv.

– Vi höll på med Mosebacke Monarki i 25 år. Egentligen var det Tage som jag kände mest från universitetet men första gången vi träffades var när Hasse och han kom upp till Uppsala 1958. Hasse hade idén med Mosebacke Monarki och behövde folk som kunde skriva manus. Sedan producerade vi hemskt många andra radioprogram.

Hatte Furuhagen gjorde också inhopp i Hasseåtages filmer, bland annat i "Att angöra en brygga" från 1965.

Senaste gången Furuhagen träffade Hans Alfredson var på hans 80-årsfest.

–Hasse hade mottagning hemma i trädgården. Sedan visste jag ju att han var dålig så det här tråkiga beskedet var inte helt oväntat.

I "Den enfaldige mördaren" från 1982 jobbade skådespelaren Cecilia Walton Agrell med Hasse Alfredson och minns honom som omtänksam.

– Det jag tänker på är att han var väldigt generös. Man kände att han ville att alla skulle må bra. Han ställde till med trevliga fester. Det var god mat och hembakta bullar, man kände sig ompysslad.

– Annars var han en blyg människa, inte så spexad liksom, lite reserverad. Men under arbetet med filmen var han öppen och en fantastisk improvisatör och uppskattade när man själv prövade något i en scen man repeterade, säger Cecilia Walton Agrell till TT.

Alla artiklar i
Hasse Alfredson död
Annons