Annons
Vidare till fagersta-posten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: Bättre krisberedskap hade räddat äldre under pandemin

Om vi i framtiden skall få våra äldre äldre att leva längre bör vi se till att skydda dem från all smitta. Det är inte okej att jämföra corona med en vanlig influensa och hävda att dödligheten normalt är lite lägre. Då virus smittar via droppar är det viktigt med basal handhygien, men virus smittar ju också via utandning och ett par timmar innan sjukdom märks. Därför är det viktigt att skydda både vårdare och brukare med virusklassade andningsskydd. Att hålla avstånd går ju inte vid individvård och visir skyddar ju bara mot stänk.

Om någon äldre trots allt smittas, måste en utredning omedelbart starta, vid minsta symptom. Rutiner måste ändras och all personal måste informeras och utbildas. Då skyddsutrustning är a och o måste den vara personlig och vårdas med militär noggrannhet. Att påstå att vår krisberedskap har varit god är ett skämt. År 2007 deltog jag i projekt Riskbild Sverige, där varje län gjorde en risk- och sårbarhetsanalys. Pandemi och dricksvatten skulle prioriteras. År 2008 blev det lag på att kommunerna skulle göra dito planer, som skulle dokumenteras, införas, övas och förnyas vart fjärde år. Om dessa planer hade funnits och alla kommuninnevånare hade varit förberedda, skulle denna pandemi aldrig drabbat våra äldre äldre. Bränderna år 2014 och 2018 hade heller inte blivit så omfattande och traumatiska. Om det totala nordiska strömavbrottet inträffar, tar det ca tre veckor att bygga upp driften innan alla åter har tillgång till el. Om vi inte är förberedda då är den totala katastrofen ett faktum.

Christer Eriksson, fd driftvärnare

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel