Annons
Vidare till fagersta-posten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: Tyst sommar i Norberg

En skrämmande känsla har lagt sig över Norbergs torg. En frånvaro som kan liknas med en sorgereaktion. De äldre männen som hängde på låset till kaféet klockan nio varje morgon är borta. Barnen som äter glass är borta, väninnornas mötesplats är borta och skratten är borta. Vi har förlorat något väsentligt som ett hjärta i en kropp.

Blodet rinner åt fel håll och butiksgatan skriker med sina tomma fönster. Vad har hänt? Har det varit ett krig här som förlamar? Nog pågår det ett krig bakom ridåerna och kontrahenterna är Land och Storstad. Men kriget har fått slagsida och blodet rinner bara i en riktning mot staden. Utarmningen är ett faktum.

Bankerna lägger ner och flyttar till de stora kunderna. Staten hänger på med samma trend utan att förstå vad det skapar för konsekvenser. Nu senast AF. Staten blir något anonymt i horisonten. Inget vi kan relatera till eller se som en gemensam bas för samhällsbyggandet. Vi utanför storstadsregionerna har tvingats inse hur villkoren är ojämlika. Pengarna rinner iväg till de stora projekten och ”lantisarna” anses ha för små penningpåsar.

Vi är ointressanta eftersom vi inte kan leverera vinst i samma takt som storproffsen. Hur sker då utarmningen? Någon gör ett kap på börsen och får ett kapital. För pengarna åker han till Norberg och köper en fastighet vid torget. Anledningen är att priset på fastigheter är nästan ”gratis” för en sådan spekulant. Så chockhöjs hyrorna med motiveringen att de måste vara anpassade till marknaden. Vilken marknad? Marknaden i Norberg? Nej, ribban ligger på stockholmsnivån. ”Hoppa och pröva själv om det håller, antingen är du en idiot eller ett geni.” Utan hyresgäster skapas en utarmning. Vi kan inte leverera snabba vinster åt småkapitalister som inte vill bygga med oss vårt samhälle utan bar få ut snabba pengar.

Det enda som dessa individer åstadkommer är förödelser. Inte bara ekonomiska utan främst kulturellt. Att morgonfikat försvinner och gemenskaper upplöses. Grunddogmen i svensk politik har varit enhetliga lösningar som ska fungerar för alla i hela landet. Vi måste bryta det och ge andra förutsättningar till olika delar beroende på ”olika marknader.” Sverige är inte längre ett enhetligt land. Varje region har olika förutsättningar för att skapa sin ekonomi. Vi måste förstå det i grunden och skapa en landsbygdspolitik som vänder trenden.

Några enkla åtgärder kan göras direkt:

1. Sänkt bensinskatten på landsbygden och differentiera den ytterligare i de stora geografiska glesbygderna. Låt storstadsfolket betala med höjda skatter. De som kan åka kommunalt dygnet runt utan större besvär.

2. Lagstifta att 40 procent av vinsten från en region skall återinvesteras i den regionen

3. Utöka självbestämmandet i regionerna så att lokalbefolkningen kan utveckla sitt företagande.

4. Bygg upp kulturinstitutioner som fungerar i landsbygden för att stimulera kreativitet och framtidstro.

Per-Arne Bengtsson

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel