Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pastor Daniel Alm om vårt uppkopplade samhälles hårda domar och skam

Daniel Alm, författare och pastor i Pingstkyrkan i Västerås, skriver om August Strindbergs drama "Påsk" och om hur lätt vi dömer andra när vi glömmer hur mångsidigt och motsägelsefullt livet faktiskt är.

Annons

Redan år 1900 skrev August Strindberg ett teaterdrama som kunde varit hämtat från våra dagar. Intet nytt under solen vad gäller den mänskliga existensens glädjeämnen och våndor. I Teaterdramat "Påsk" får vi följa en dysfunktionell familjs dagar från skärtorsdagen till påskafton. Pappan sitter fängslad för förskingring och dottern Eleonora är på institution för sin psykiska

ohälsa. Sonen Elis måste försöka försörja familjen och fordringsägaren Lindkvist visar sig vara betydligt mer barmhärtig än någon kunde anat. Haydns musik om de sju sist sagda orden från korset bildar pjäsens musikaliska backdrop.

August Strindberg 1902. Foto: Herman Anderson
Joseph Haydn 1792. Målad av Thomas Hardy.

I veckan kom vårbudgeten och i förbigående noterar regeringen att man drar ner 90 miljoner kronor på psykiatrisk vård med det lakoniska konstaterandet att detta inte kommer att märkas i verksamheten. Strindbergs Eleonora tillför så mycket till sin familj i de tunga dagarna. Det är hon som vidgar samtalet och konstaterar att brottet självt i sig är ett straff. Jag tror vi behöver hjälpa människor som mår dåligt men jag tror att vi alla har hjälp att få från människor som sliter med vardagarnas vanliga varande. Kanske är det psykiska illamåendet en sund reaktion på en sjuk samtid? Tänk om allt vårt mående inte är ekonomiskt, psykologiskt, socialt eller moraliskt kopplat? Tänk om det är själva existensen så mycket handlar om. Vad händer med oss om yta premieras och behoven omedelbart ska tillfredsställas i ett liv som skulle kunna beskrivas som en egenregisserad pjäs till bästa möjliga pris? Vilken diskussion skulle vi få om vi istället lät våra brister, ja rentav vår omoral och vårt mående lyssna på Haydns toner? När det uppkopplade samhället dömer hårt långt innan rättsväsendet hunnit säga sitt, förstärks en enda sak och det är skammen. Det kan finnas något avgörande i Strindbergs tanke som glimmar till när flickvännen Kristina säger till sonen Elis: ”Du vet ju inte om det är prövningar eller straff”.

Doris Svedlund som Eleonora och Dora Söderberg som Modern i en uppsättning av August Strindbergs
Den nu sparkade Dramatenchefen Eirik Stubø regisserade 2009 August Strindbergs

Våra prövningar lär nog finnas kvar efter påsken också detta år. Men korsets berättelse viskar att straff kan bäras av den ursprungliga orsaken till vår existens. För den troende är orsaken till livet ingen mindre än Gud själv. Ofta tyngs vi av oro över vårt förflutna och blir till förlamning bekymrade över vår framtid. För tio år sen sattes "Påsk" upp på Stockholms stadsteater, regissör då var den nu sparkade Dramatenchefen, Eirik Stubø. Jag tänker att både regeringen och regissören behöver påskdramats påminnelse, jag vet i alla fall att jag gör det. Kanske skulle såväl budgetar som beslut må väl av besinning? I livets verkliga dramatik med faktiska skulder att betala är det inte alltid enkelt att avgöra vem som är skyldig till vad och vem som räddar vad, så ej heller hos Strindberg. Den fängslade pappan visar sig ha gjort goda gärningar. Fordringsägaren visar sig vara barmhärtig. Den sjuka dottern visar sig ha friska tankar. Kanske bildar bakgrundsmusiken den sanna framtidsgrunden. Jag tror vi alla behöver påskfirandet oavsett religiösa erfarenheter. Påsken berättar om existens mer än moral, tillhörighet mer än åsikt. Människa går före norm, identifikation bryter isolation.

Författaren August Strindbergs grav på Norra begravningsplatsen i Solna. Foto: Pontus Lundahl / SCANPIX

En av Sveriges allra främsta författare, August Strindberg, vilar under en korsformad gravsten med texten ”Ave Crux spes unica - Var hälsad kors, mitt enda hopp.” Kanske förstod Strindberg vad livets drama kräver.

Daniel Alm är pastor och föreståndare för Pingstkyrkan  i Västerås. Foto: Sandra Lagestrå

Daniel Alm

Pastor och föreståndare för Pinstkyrkan i Västerås samt ledare för den svenska pingströrelsen

Annons