Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Biskopens 200 svar om Gud

Vägledning. Biskop Mikael Mogren har skrivit boken ”100 frågor om Gud och 200 svar” där han ger vägledning och reder ut människors undringar om Gud, kyrkan och kristen tro. Den är som en modern variant av Martin Luthers lilla katekes.

Annons
Biskop Mikael Mogren har skrivit boken ”100 frågor om Gud och 200 svar” där han ger vägledning och reder ut människors undringar om Gud, kyrkan och kristen tro.

I samband med att Mikael Mogren tillträdde som biskop för Västerås stift förra året fick människor ställa honom frågor. Många av frågorna i boken har skickats till honom med mejl och brev, men en del har han också fått vid möten med människor i kyrkan eller i vardagen. I boken besvarar han frågorna med ett kort rakt svar och ett mer utvecklande.

– Det här är frågor som människor bär inom sig och det har hänt mig att jag har fått frågor av personer som exempelvis suttit bredvid på tåget eller bussen, säger Mikael Mogren.

Det är onekligen svåra spörsmål och problemställningar han försöker besvara i boken, en del så komplicerade att det förvånat honom.

– Exempelvis har jag fått frågor om Jesus relation till Gudomen. Det är en teologiskt sett oerhört komplex fråga som kristna tänkare har brottats med i två tusen år.

En klassisk fråga han ställs inför är det så kallade teodicéproblemet: Hur kan Gud som är god och allsmäktig tillåta att det onda finns?

– Jag kan bara konstatera att det destruktiva och splittrande finns i vår tillvaro. Att sådant går sönder som kanske aldrig kan läkas. Från krig som skapar stor förödelse till vänner som blir osams och aldrig finner varandra igen. Men vi måste tro på kraften hos Gud, att det finns en kraft som är så stark att den kan läka, ja, till och väcka oss till liv från döden.

– Samtidigt är livet och skapelsen något oerhört som vi bör möta med stor ödmjukhet. En av kristenhetens största tänkare, den medeltida teologen och filosofen Thomas av Aquino, skrev vid slutet sitt liv att allt det han skrivit och tänkt bara var som hö inför Guds och tillvarons storhet.

Att människor i sekulära Sverige ändå är så frågvisa om kristen tro har sin förklaring, enligt Mikael Mogren. Ur den lutherska traditionens betoning av det vanliga livets helighet och arbetets värde, har det svenska välfärdssamhället och materiella välstånd byggts.

– Staten och kapitalisterna gjorde upp i den så kallade ”Saltsjöbadsandan” och kyrkan var inte inbjuden. Men det fungerade, de lyckades skapa det de ville, ett materiellt sett rikt samhälle, säger Mikael Mogren.

Men det har också inneburit att tron och de andliga frågorna förlagts i den privata sfären i Sverige, något som gör att de nu kliver fram och tar en mer central plats i människors liv när vi är på väg in i ett post-industriellt samhälle och de existentiella frågorna gör sig påminda, tänker Mikael Mogren.

Samtidigt bekymrar det honom att svenskar i dag är så okunniga om kyrkan och kristen tro. Han menar att något gick förlorat i vårt samhälle när barnen inte längre får lära sig om kyrkan och kristna traditioner i skolan, något som gjorde att de förstod det som skedde i kyrkan när de själva besökte den.

– Det känner jag sorg över. Det innebär också att okunnigheten ökat och det leder till fördomar i ett samhälle där det redan finns motsättningar mellan olika grupper och en växande populism i politiken och samhälls-samtalet.

En fördom som kommer ur ett historiskt arv är att kyrkan och kristendomen är manlig och patriarkal. Det får Mikael Mogren också frågor om i boken. Han påpekar att bibeln är mycket rikare och mer mångfacetterad än så.

– I vårt samhälle som längre varit ett industri- och brukssamhälle, har den patriarkala bilden av Gud varit den som varit lättast att använda sig av och förmedla. Jag har själv vuxit upp i ett litet brukssamhälle, så jag vet. Gud liknades vid brukspatronen och Jesus vid överingenjören.

– Men bibeln är så ofantligt mycket rikare än så. I den finns det många riktigt starka kvinnliga bilder, Gud liknas vid den födande modern och Jesus talar om sig själv som en kycklingmamma.

I själva verket kan Mikael Mogren se att den kristna tron också varit en viktig drivkraft för jämlikhet och jämställdhet i vårt samhälle, som för den svenska för-fattaren och kvinnorättskämpen Fredrika Bremer.

En fråga Mikael Mogren får är hur han ser på avkristningen och kyrkans krympande roll i samhället. Men det oroar honom inte.

– Jag är glad att jag får leva mina bästa år i en så dynamisk tid som vår. Svenska kyrkan kommer aldrig mer att ha hundra procent av svenska folket som medlemmar. Det hör till en tid då kyrkan och staten hängde ihop och något annat egentligen inte var ett val. Ändå är fortfarande sju av tio svenskar medlemmar i kyrkan.

– Kristendomen har förändrats under de två tusen år som den funnits. Den såg inte likadan ut på 1400-talet som den gjorde på 1600-talet. Livsförutsättningarna för mig ser inte likadana ut som för min farfar på 1920-talet. Den måste förändras och vara med i sin tid och svara på nya frågor, men samtidigt inte vara något som spelar med och anpassar sig för anpassandets skull.

Det faktum att vi nu tycks stå inför kraftiga klimatförändringar och förmodat fler stora flyktingströmmar bekymrar honom, men han tror att kyrkan har en viktig roll att spela i att hantera de utmaningar som kommer.

– Religionen har under alla århundraden försökt stävja det hämningslösa glufsandet hos människan. Från industrialismen genombrott i mitten av 1800-talet har det glufsandet bara eskalerat och vi förbrukar mer av jordens resurser än vad vi har råd med. Den jordbrukskultur som var innan låg närmare naturen och var mer återhållsam.

Mikael Mogren påpekar också att kyrkan i och med den kraftiga urbaniseringen får en mer central roll för att hålla ihop det svenska samhället.

– Svenska kyrkan har visat sig vara viktig i mot-tagandet av de flyktingar som nu kommer. Vi har kunnat mobilisera små samhällen på ett vis som ingen annan i dag, inte minst i de samhällen där det inte längre finns vare sig matbutiker eller bensinmackar och där till och med folkets hus slagit igen. Där finns fortfarande kyrkan och på sina håll är upp till 70 procent av dem som besöker våra gudstjänster från andra länder.

Mer läsning

Annons