Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Biografiskt om en stor författare

Damon GalgutArktisk sommar - en roman om E.M.ForsterÖversättning: Rose-Marie NielsenWahlström Widstrand

Annons

BIOGRAFI. En potentiellt stor diktare född i fel land vid fel tid: så skulle man kunna karakterisera den brittiske romanförfattaren E.M. Forster (1979–1970). Med tillägget: stor nog för att ha sin plats i litteraturhistorien säkrad med romanerna ”Ett rum med utsikt” och ”Färden till Indien”, båda för övrigt med stor framgång filmade.

Som akademisk grögöling i slutet av 1950-talet hade jag vid ett tillfälle förmånen att sitta vid samma middagsbord – ”high table” – som han på det anrika King’s College i Cambridge och bevittna den aktning han mötte av sina kolleger.

Forster studerade där i sin ungdom och blev sedan fellow på livstid.

Felet med detta college, enligt den tidens konventionella syn, var att det präglades av en i akademiska kretsar utbredd homosexualitet som innebar ett brott i lagens mening och därför måste döljas bakom hycklande fasader.

Det enda verk där han öppet skildrar en sådan relation kunde inte ges ut förrän efter hans död.

Forsterbiografier av traditionell typ saknas inte men det har just kommit ut en bok om honom som till hälften är en på omfattande dokument grundad framställning av hans liv, framför allt under 1910-talet, och till hälften en fritt skriven roman.

Författare är den i England prisbelönte sydafrikanen Damon Galgut.

Under detta decennium, det vill säga 1910-talet,  företog Forster flera långa resor, bland annat till Egypten.

Viktigast för honom var den fleråriga vistelsen i Indien, där han upplevde ett par genomgripande kärlekshistorier med infödda män.

Där kunde han också bevittna det brittiska imperiets begynnande förfall sett ur den styrande brittiska överklassen perspektiv parallellt med den inhemska befolkningens. Det är dessa skiftande erfarenheter som ligger till grund för hans största verk, ”En färd till Indien”.

Berättartekniskt har Galgut valt den realistiska samtidsromanens form med ingående miljöskildring och långa dialogpartier.

De senare kan ibland bli tröttande, särskilt när de ersätter, eller döljer, en djupare förståelse av huvudpersonens inre liv och det som gjort honom till det man idag kallar gay – fast av sorgfri glädje, som är vad gayness betyder, gavs det inte mycket i Forsters liv.

Under hans senare år tröt även skaparkraften.

 Som offer för och vittne till en blomstrande kultur på nedgång och en styrande klass präglad av snobberi och hyckleri är Forster unik.

Mer läsning

Annons