Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En ledare som ville bli ihågkommen

Anders LifDirektörernas direktörAtlantis

Annons

Biografi. Det går att läsa Anders Lifs bok ”Direktörernas direktör” på olika sätt: som en personskildring eller som en exposé över Asea.

Den handlar om Sigfrid Edström (1870–1964) som bland mycket annat var Asea-chef, SAF-bas och OS-pamp. En del av innehållet beskriver utvecklingen av svenskt näringsliv under 1900-talets första hälft där Asea står i centrum.

Edström var under många år aktiv i styrelsen för Internationella olympiska kommittén. Författaren ger oss en talande bild av hur ekonomiska intressen och personliga värderingar kom att påverka olika sportevenemang.

Edström ville hålla idrotten ”ren”, det fick inte förekomma några ersättningar eller arvoden till deltagarna. Han var en av dem som låg bakom avstängningen av den finländske löparen Paavo Nurmi, en av världens bästa idrottsmän.  Detta var något som man sent skulle glömma i vårt grannland. Bitterheten var stor och Helsingforsborna vägrade ett tag att åka i spårvagnar som var levererade av Asea.

När man försöker skapa sig en uppfattning om privatpersonen Sigfrid Edström blir det knepigare. En biografi kan aldrig bli bättre än vad källmaterialet ger vid handen. Lejonparten av Anders Lifs uppgifter kommer från den stora Edströmska samlingen i Riksarkivet. Men innan Edström lämnade ifrån sig den omfattande dokumentationen hade han gjort systematiska gallringar. Det vi ser är alltså den bild av sig själv som han ville förmedla till eftervärlden.

Detta gör att materialet får en slagsida och att boken i långa stycken blir en slags långrandig dödsruna med ett uppräknande av styrelser, kommittéer och olika hedersuppdrag. Beträffande den personliga sfären, som hans relation till hustrun och de fyra barnen, är uppgifterna knapphändiga och schablonmässiga. I de få avsnitt där familjelivet berörs blir det en idyllisk beskrivning utan djup.

Trots att Sigfrid Edström under sin levnad bemödade sig om att bli ihågkommen, är det i dag inte så många som vet vem han var. Inte ens i Västerås, där han en gång var på allas läppar.

Anders Lif målar ett porträtt av den officielle Sigfrid Edström tolkad med dagens ögon. En auktoritär karriärist med förmåga att se helheter och större sammanhang. Han var pragmatisk, ibland på gränsen till det manipulativa och kunde i vissa sammanhang ge uttryck för en trångsynt moralism.

Men människan som döljer sig bakom den bilden träder aldrig fram.

Mer läsning

Annons