Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kulturkvinnan: Queer kritikerpionjär

I skuggan av andra gjorde hon storverk som aldrig riktigt fick det erkännande de förtjänade eller som glömts bort. Med start i sommar får kulturkvinnan en plats i solen. Denna vecka: Klara Johanson.

Annons

Litteraturkritikern Klara Johanson beskrev sig själv som en blandning av pojke och kvinna.

Ett självutnämnt geni, en vass skribent och en av Sveriges första öppet lesbiska kvinnor. Klara Johanson, KJ (1875–1948) var framstående litteraturkritiker, översättare och essäist och skrev för bland annat Fredrika-Bremer-Förbundets tidskrift Dagny, Stockholms Dagblad och Svenska Dagbladet.

Hon var den första kvinnan att ta studenten i hemstaden Halmstad och en av få kvinnliga studenter som studerade vid Uppsala universitet i slutet av 1800-talet – av 1 448 studenter var bara 23 kvinnor.

I september sätter Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm upp

I dag är KJ känd framförallt inom kritiker- och litteraturkretsar. Men fler och fler har fått upp ögonen för hennes levnadsverk. I höst är det till exempel premiär för föreställningen "Parveln", en monolog med sång och dans på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm av regissören och koreografen Malin Hellkvist Sellén.

– Jag undrade varför alla inte pratar om KJ? Det är en så spännande och aktuell person, säger Malin Hellqvist Sellén som föll pladask när hon började läsa på om KJ:s liv, bland annat i biografin av författaren Carina Burman som kom ut för tio år sedan.

Malin Hellqvist Sellén blev fascinerad över Klara Johansons skarpa blick och formuleringsförmåga men också över engagemanget för kvinnosaken, det lesbiska levnadssättet och den queera tanken.

– Hen valde uttalat kvinnor framför män i kärleks- och vänskapsrelationer – och i yrkesrelationer. KJ är så radikal i tanken och mycket av det hen skriver vad gäller analyser av kön och sexualitet, det är ju vad queerteorin gjort 100 år senare.

KJ beskrev sig själv som mer pojke än kvinna, tilldelades och tog smeknamn som parveln, lillebror och pojken och Malin Hellqvist Sellén väljer därför att använda det omdiskuterade pronomenet hen.

– Om jag skulle möta KJ idag skulle hen kanske bli ganska deppad av att vissa saker faktiskt fortfarande är lika brännheta.

Amanda Horne/TT

Fakta: Klara Johanson

Levde: Föddes i Halmstad år 1875. Död 1948 i Stockholm.

Citat: "Om livet är en obalanserad och slarvig diktare, så är dikten en skapande kritiker."

Karriär: Var den första kvinnan som tog studenten i sin hemstad Halmstad. Från år 1899 var hon verksam som litteraturkritiker och redaktionssekreterare på Fredrika- Bremer-Förbundets tidning Dagny. Parallellt skrev hon bokrecensioner i Stockholms Dagblad. Skrev även i Tidevarvet, en av kvinnorörelsens tidskrifter. Hennes signatur som litteraturkritiker var KJ och under pseudonymen Huck Leber skrev hon kåserier och översatte.

Inspirerades av: Emily Dickinson, Goethe och Søren Kierkegaard.

Relationer: Ungdomskärleken Lydia Wahlström, kvinnosakskvinna. Livskamraten Ellen Kleman, redaktör för Fredrika Bremerförbundets tidskrift E. Älskarinnan Sigrid Friedman, skulptris.

Böcker: "Oskuld och arsenik", "Den undre världen", "Ligapojken Eros", "Det speglade livet", "En recensents baktankar", "Det rika stärbhuset" och "Sigrid Fridman – och andra konstnärer".

På scen: Malin Hellkvist Selléns "Parveln" har premiär den 15 september på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. En monolog med skådespelaren Andrea Björkholm.

Lästips: "K.J. En biografi över Klara Johanson" av Carina Burman och "K.J. själv" - Ingår i "Kvinnor på gränsen till genombrott" av Ulrika Knutson.

Källa: Göteborgs stadsbibliotek, "K.J. En biografi över Klara Johanson" och Nationalencyklopedin.

500 sidor om Klara Johanson. För tio år sedan gavs

Mer läsning

Annons