Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Läsvärt om en färgstark tänkare

A.C. GraylingBertrand RussellÖversättning: Thomas AnderssonFri Tanke förlag

Annons

MONOGRAFI. Siffror och det skrivna ordet har skilda platser i hjärnan, lär oss den medicinska forskningen.

En återspegling av denna specialisering kan vi se i den traditionella uppdelnigen av å ena sidan matematisk-naturvetenskaplig forskning och humaniora å den andra. Men det ges berömda undantag, personer som förenar genialitet på båda sidorna. Till dem hör filosofen Bertrand Russell (1872–1970).

Från början av 1900-talet och framåt bidrog han till att skapa den matematisk-logiska grenen av sitt ämne som fått namnet analytisk filosofi. Därutöver skrev han omkring 70 böcker i olika ämnen som etik, politisk filosofi och den äldre filosofins historia.

Den omfångsirka , och i förhållade till sitt  ämne, lättlästa ”Västerlandets filosofi” kan varmt rekommenderas.

Om denne märklige man har den brittiske filosofiprofessorn A.C. Grayling skrivit en högst läsvärd monografi som översiktligt behandlar både liv och verk.

I en rad kapitel får vi följa de olika aspekterna av Russells insatser som tänkare.

Av större intresse för en vidare läsekrets är kanske glimtarna av filosofens liv både som offentlig och privat person.

Under första världskriget väckte han, ättlingen av en aktad adelsfamilj, uppståndelse genom sin vägran att bära vapen vilket ledde till ett kortare fängelsestraff. Bakom låg bland annat inflytande från hans amerikanska hustrus kväkarfamilj. 

Civilt vägrade han dock inte vapen, i form av skarpa uttalanden i känsliga samhällsfrågor.

I sitt förhållade till det andra könet visade han däremot många prov på lättsinne och ombytlighet – något som Grayling bemödar sig om att tona ner. Som till exempel hans förhållande till den forne eleven och sedermera Nobelpristagaren T.S. Eliot och hans neurotiska hustru.

Då Eliot under krigsåren i London befann sig i både ekonomisk och känslomässig kris påtog sig Russell vännens ”äktenskapliga plikter”.

Russell älskade offentligheten och for långt upp i åren världen runt som föreläsare.

Hans markanta profil med den skarpa näsan, det yvig snövita håret och pipan i mungipan gjorde att man kände igen honom  direkt var han än drog fram. Till celebriteten bidrog också den förnäma adelstiteln earl som han fick sent i livet, 59 år gammal, då hans äldre bror dog utan manlig arvinge.

Färgstark är ett alltför blekt ord för att passa i på ”Hans Grevliga Höghet”.

Mer läsning

Annons